Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Nilsson, Anders: Förnyelse av det socialdemokratiska programmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förnyelse av det socialdemokratiska programmet 187
miska området för alla grupper i samhället, oavsett kön och ras’’.
Partiet vill erövra den politiska makten på demokratisk väg, men
det vill inte använda makten till att skapa var^ken den s. k. ’’totala
staten", som är sitt eget ändamål, eller ståndsstaten. Det vill dana
en rättsstat, som skall vara ett organ för den fria folkmeningen och
finna sin uppgift i att förverkliga och upprätthålla rätten. Vidare
fastslås att statens ingripande på det ekonomiska och sociala
området icke får innebära något intrång på den andliga friheten. Denna
deklaration rörande ställningen till staten är av mycket stort
intresse. Någon motsvarighet härtill finnes inte i det svenska
principprogrammet. Det politiska programmet ger dock i form av
specialkrav i stort sett uttryck åt samma uppfattning.
Program författarna ha inte tvekat att ge sig i kast med det svåra
problemet beträffande principerna för förvaltningsorganen vid
organiseringen av det ekonomiska livet. Det framhålles att staten
härvid har behov av nya organ vid sidan av de bestående. Dessa skola
uppbyggas så, att förutom det allmänna och sakkunskapen även de
särskilda intressen, som beröras, bli representerade. Alltså tänker
man sig lösningen av den ekonomiska och industriella demokratins
problem så, att såväl arbetare och konsumenter som förutvarande
ägare eller förvaltare skola göras delaktiga av ansvaret för skötseln
av det samhällsägda eller samhällskontrollerade företaget, samtidigt
som dessa organ skola kontrolleras av den inför folkrepresentationen
ansvariga centrala myndigheten, d. v. s. regeringen.
En annan fråga, som i regel icke beröres i socialistiska
principprogram, är ställningen till nationen och de nationella värdena.
Liksom i andra länder ha socialdemokraterna i Holland lidit av den
borgerliga uppfattningen, att socialdemokratiskt sinnade skulle vara
sämre fosterlandsvänner än de borgerliga. Programmet innehåller
en vältalig protest häremot. Det betonas, att "rörelsen känner sig
genom historisk ödesgemenskap som en del av den nederländska
nationen och bygger på de bästa nederländska traditioner i fråga om
andlig frihet och fördragsamhet". Med upphävandet av
klassmotsättningarna undanröjes det största hindret för en verklig enhet inom
nationen. Socialdemokratin utför därför en i verklig mening
nationell gärning, när den arbetar på dessa klassmotsättningars utplånande.
Genom denna sin kamp har ar’betarklassen erövrat sig en plats i den
"nationella folkgemenskapen". Detta av nazisterna så missbrukade
ord användes verkligen och det ligger en trotsigt patriotisk klang
i det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
