Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Litteratur - Bratt: Kanske vi icke få krig - Sjöström: En stockholmares minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313 Litteratur
stkap bör och kan realiseras — vare siig den skall omfatta siamtliga stater
eller endast viss-a av dem — visair sig d^tta vara fallet torde den här
förordade konsekvensen, tillkomsten av »deni nordiska luftmakteim», även
utgöra det bästa bidraget till neutralitetens stärkande och sålunda en
av de förnämsta förutsättningania för att våra stater skola kunna hålla
sig utanför en eventuell konflikt.» —
Så formiulerar slutligen Bratt problemet om Nordens neutralitet just
nu. Han har frivilligt insikränkt sin studie till ett imdlitärpolitiskt
schackspel, han låter boken utmynna i en noirdisk luftflotta som dm enda
tänkbara — och militära — fredsgarantin för tillfället. Detta är
symtomatiskt för det aktuella, konfliktmättade läget i Europa. Boken har
också utlöst en livlig diskussion i spalterna. Envar har nog haft en
förnimmelse av .att det gällt att skynda på med debatten. Ty
tidsbegränsning har redan blivit satt.
Bertil Hansson.
Christopher Sjöström: En stockholmares minnen. Tiden. 161 sid.
111. 2:50 kr.
Sjöströms minnen, sådana de framläggas i boken, spänna över två
decennier från 1880 till sekelskiftet. Det är dem tid, då stadens
omdaning till modern stad tar sin början och det är just denna omdaning,
som förf. börjar med att tala om efter att först h,a givit några
glimtar av hur den tidens småbarnsuindervisninig kunide gå till. Det var
en »Kindergarten» av ganska säreget slag hios en döv miaimsell, som ofta
lämnade sina små disciplar i några mera försigkomina flickoins vård,
vilket synes iha lett till att den lärdjom, som in/hämtades, till rätt sto;r
del bestod av rackartyg. Framför allt för en stockholmsbo är det av
intresse att sedan ta del av beskrivniingen av dem tidens Stockholm,
dess gator och/ trafiken på dem, vilken ofta nog synes ha hindrats av
kreaturstransporter och liknande.
Men det är icke huvudisakligen en topografisk skildring förf. ger
utan också glimtar av hur livet gestaltade sig för det uppväxande släktet.
En klubb hade m’a’n förstås.. Den lystrade i detta fallet till niamnet
Frihetsbröderna och sammanträdde på Jo’haninjes kyrkogåild. Där
deklamerades och sjöngs men där diskuterades även allvarliga proiblem och
förf. uppger, att den gav en^ hel del unig/dioimar de första i^npulserna
till deltagande i den fackliga och politiska rörelsen.
Så småningom fick förf. arbete vid L. M. Ericsson, vilket på den, tiden
ansågs som -att »hiamna i den himmelska härlighetein», påstår han.
Här pasisiar förf. på ,att sticka in ett par små miljöskildrinigar av
arbetarnas bostadsförhållanden och om arbetarhemmens möblering, en
sak som många kanske numera inte minns> så mycket av.
Vad som sedan följer har mindre intresse ur lokalhistorisk synpunkt
men ger e’n god komplettering för att läsaren skall få ett rätt
begrepp fom den tidens arbetares liv. Det handlar nämligen om
gesällvandringar över både Ty&kland, Schweiz, Frankrike (Och England. Det
var förviss(0 en lärorik tid för de unga arbetare, som verkligen gåvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
