Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - Händelser och spörsmål - Valet i Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 Händelser och spörsmål
el ler med 33 o/o. Det torde ti^ll mycket stor del ha varit deras ledares,
statsminister Colijns, förtjämst. Han har visserligen bedrivit en hårdhänt
anpassniingspolitik med deflatioin^ och alla desis följder uinder de sista
åren, meni han är en för hederliighet och rättrådighet allmänt uppskattad
man och hani bekände S’i|g med klar bestämdhet till demokratiin. Det
synes ha variit det avgörande.
Socialdemokraterna torde lia hyst förhoppniingar om att kunna göra
ett ;något bättre val än som tiil slut blev fallet. Givetvis ha de m&å
styrka bekänt siig till den demoikratiska styrelsefoTmen mian det förslog
knappast dem gången s;amtliig;a de gamla partiterm så gjorde. Den
lagita-tiiom de under siista året drivit för en mera plainmässig Oir)dning av det
ekoinomiiiska liivet, för en arbetsplan, synes icke ha vumnit det gehör man,
kunde haft skäl förmoda. Det ikommer ii, varje fall iicke till synes i
valsiiffroTua. Nu bör det mturliigtvis erikäninas, att den, holländska
socialdemoikratiini har helt andra och väl också svåraire föirhållanden att
överviinna ,än t. ex. den skandiin.aviska arbetarrörelsiqn. I Hoilland spelai’
nämligen religionen en helt ann,an o-ch större roll i politiken än vad
fallet är här uppe. Det är dicke bara det, att em ibetydajnide deil av folkell
bekäniner sig till katolicismen och att katolikerna ha sin egen politiska
organisation, somi är kammarensi största parti, utan även på den pro
testan-tiiska sidan influeras partiprojgrammen starkt av religionen. Både
katoliker och protestanter ha t. ex. sina e^na fackföreningar, vilket gör, att
de fria fackföreningarna icke kunnat nå samma styrka som t. ex. hos
oss. Men en person, som är fackli|gt organiisenad i en fackförening med
religiös anstrykning, röstar mog också .gärnja med det parti, som
politiskt står den fackliga organisationen nära. I varje fall har det
hol-ländsika social demokratiska partiet haft mycket svårt att komma över
en viss nivå. Följande lilla tabell visar resultatet vid valen sedan 1922:
År Röster o/o
1922 568,000 19,3
1925 707,000 22,9
1929 805,000 23,8
1933 799,000 21,4
1937 891,000 21,9
Ökningen under 15 år är ganiska blygsam och i år har man icke ens
nått upp till 1929 års; nivå procentuellt sett. Nå^on utsikt att inom
övers-kådli^g tid nå en position som kain ge partiet ett bestämmande
inflytande över den politisika utvecklin|gen synes icke föreligga och det
förefaller icke ems, som om partiets medverkan skulle kunna bli
erforderlig för åvägabringande av parlamentarisik majoritet.
Det stora rikskatolska statspartiet, som katolikerna Ikallait sitt parti,
plägar stå sig i alla väder. Det kajn gå lite upp och lite ner menj
sällan mycket. I år gick det upp med 13 o/o och någon ökning av den
relativa andelen av valmaniskåren. Partiet innehåller både mera
konservativa, de flesta, och något mindre konservativa element. Spänningeni
dem emellan synes dock för närvarande icke särdeles stor.
De kristligt historiska ä,ro tämligen konservativa men kanske dock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
