Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Bengtsson, Alg.: Om kakan delades lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KAKAN DELADES LIKA
Av ALG, BENGTSON.
Om den svens’ka kalkan, d. v. s. nationalinkomsten, delades lika
bland landets invånare, huru stor bit skulle vi få per mage? Skulle
alla bli ordentligt mättade, eller leva vi alltjämt under knapphetens
kalla stjärna? Frågorna sakna ej aktualitet. Det är visserligen lätt
konstatera att inget av våra stora politiska partier har funnit det
opportunt att bland -sina aktuella programpunkter lansera kravet på en
radikal lika-fördelning av nationens samlade inkomst. Därav följer
emellertid inte att partierna skulle sakna åsikter i denna betydelsefulla
delnings fråga. Tvärtom torde ståndpunkterna vara ganska klara. Att
utan reservationer acceptera den nuvarande inkomstfördelningen har
man på intet håll ansett vara klokt. Mer eller mindre långt gående
justeringar tycks man i alla läger vara beredd att godkänna och i
verkligheten har den inkomstfördelning, som automatiskt uppstår,
ständigt utsatts för rubbningar medels skatte- och socialpolitiska
åtgärder. Socialdemokratin är dock alltjämt det enda stora parti som
utan krumbukter gör gällande att en väsentligt jämnare inkomstnivå
skulle vara en vinst av rättvisa och ’samhällssolidaritet, på samma
gång som en utveckling i denna riktning utgör den enda solida
grunden för fortsatt ekonomiskt och kulturellt framåtskridande. Här
törna borgerlig och isocialdemokratisk uppfattning alltjämt ’hårt ihop,
och en stor del av spänningen mellan dessa läger kan återföras till
divergerande uppfattningar om arten av den önskvärda
inkomstfördelningen i landet.
Det är en dåligt grundad men mycket utbredd uppfattning på
borgerligt håll att ’socialdemokratins strävan till en väsentligt jämnare
inkomstfördelning — framförallt genom höjning av de lägsta
inkomsterna —■ är en tvivelaktig politik som förmenas innebära stora
risker för det ekonomiska framåtskridandet, om man inte säger rent
ut att den är skadlig och orättvis och endast lägger hyenden under
den tilltagande "understödstagarandan". Det dominerande intresset
inom dessa kretsar är en trogen vakthållning kring de stora
inkomsterna. I mycket stor utsträckning lever man kvar i föreställningar
som grundlades under 1800-talets expansiva kapitalism. Man anser
alltjämt att riklig kapitalbildning bemästrar alla svårigheter och löser
9,11a problem, Ökad kapitalbildning och stegrad nationalinkomst be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
