Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Litteratur - Roger Martin du Gard: Les Thibault VII. L'été 1914 - Tingsten: Political behavior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361 Litteratur
Det vilar en tung ödiesstämnmg över dessa sista sidor som äro skrivna
tmed skakande koinstnärli;g knaft. < Skildringien stiger under ångestfylld
spänning moit .katastrofen för satt upplösas i ett mardrömskaos av blod,
dödsroisslingar och panik — krigqts verkliga ansikte. Skall jur ett
förkolnat fredsbudskap kuninia, räddas en ,gnista av hopp om en ny värld som
en gång skall resa sig ’Ur de krorss-ade spillrorna? Kamske den utlovade
epiloigen kommer att giva svaret. I varje faU är det mycket nog att
Roiger Martin d^u Gard dmr tillspetsat frågeställningen.
Bör/e Schlyter.
Herbert Tingsten: Political behavior. King and son. 231 sid.
Boken är som, titeln anger en undér(sökning av hur olika folkgrupper
poliitiskt bete sig. Förf. har följt tre indelniingar, efter kö;ni, ålder och
social ställning, varjämte ett kapitel ägnats frågan om röstplikt och ett
åt diverse andra med röstningein sammanhängande problem,.,
De slutsatser, förf. kommer till, innebära väl icke i stort siett något
nytt eller överraskamde, mien de ha baserats på ingående studium av
tillgängligt material från ett stort anital läinder odi torde icke gärna
kunna bestridas, såsom annars ofta skett, då någon med ledning av ett
enstaka val eller resultat från ett land gjort antaganden i sammja
riktning.
Kviinnornas rösträtt har som regel ingalunda gynnat socialistiska
partierna eller vänstierpartienna över huvud taget. Tvärtom synes det
ha varit de konservativa borgerliga ipartiema, som fått det relativt
stöirsta antal kvininoröster, särskilt om dessa partier haft en religiös
anstrykning. Åtskilliga exempel från Tyskland och Österrike på den tid,
då val där ännu förekommo, visa detta med tämlig tydlighet. Framför
allt i katolska landsdelar framträder denna tendens. Ju radikalare ett
parti är, ju mindre dragningSikraft synes det utöva på kvinnorna. T. o.
m. nationalsocialismen; misstänktes tydligen till en början för att vara
radiikal. Enär kvinniöima i de lägre sodalklaisserna deltaga i valen, har
även detta bidragit till att kvinniornia kommit att uppträda som en,
konservativ faktoir i politiiken.
En uppdelniing av de röstande efter åldersgrupper ger vid handen,
att valdeltagandet i regel är något lägre än genomsndttet i de yngsta
åldersklasserna för att därefter visa en stigande tendens upp till
medelåldern, varefter lintresset åter avtager. Iin^tresset är kanske inte alldeles
riiktigt att säga, ty en äldre person kam ju av måmgaihanda orsaiker finna
det mindre lockande att deltaga, t. ex. på grund av sjukdom och
svaghet, långt avstånd till rösft(n|ings(stället o. d. Någon stö,rre på siffror
stödd kännedom om main röstar i olika åldrar har miam; väl inte, men
våra egna valsiffror från fullmäktige- och elektorsval ge dock ett visst
material att röra sig med. Det kommer if. ö. att försvinna nu, sedan
särskilda elektorer licke längre skola utsfesu Dessa siffror visai ju, som
många gånger framhålliits’, att de radikalare partierna i regel ha den
största anslutningen bland de yngre, såsom de flesta väl också vänta sig.
Var den djupare liggande orsaken är att fiinnia, är icke så lätt att säga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
