Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 In- och utrikes
för göra överfallet på Kina til ett led i kampen mot fcommiiinismen
är en sm)u’la långsökt och väl också mest att tillskriva de agitatoriska
fraser, vari Ijusiskygga syfitlein, böra döljas.
DET MÅ VÄL OCKSÅ NUMERA vara en öippen fråga, om det
är kommojinismenis framiträngande i världen, som ;är den största farian
eller över hiuvud taget någon fara alls. D)ei kommuinistiska
framgångarna ha ic^ke varit över (Sig stora ntåigonstaims och propiagandan
icke allt för besviäiranidie;. Nazismen har kommit i stället. Nazismen
är visserllligen enligt tyskarna ingen exportvara och däri ha de
säkeir-ligen rätt, ty kvalitén är just inte såidlan, att någon större efterfrågan
kan tänkas uppstå. Men att därav dra den slutsatsen, att nazismen är
overksam i utlandet vorie förhastat. Efter allt att döma bedrives en
ganska intensiv ve:rksiamlhelt.
Det är i högsta graid sannolikt, att ’de tre ur England utvisade
nazisterna ioke blivit pprtföiibjiudtna utaoi’ orsak. Rapporter från anldlra
håll peka i siamma riktning. Man har mycket svårt att hålla fingrarna
banta fråni saker och ting, -söm- inte aogå de nazistiska emissarierna eier
som i varje fialll enligt ’dlemok^ratisk uppfattning icke göra det. Det
finns alt skäl i värMen ätit se upp mied mainiövrerna, icke minst därför
att även ide av resp. Hands qgna medborgare, som förälskat siig i de
nazistiska diktatur formlerna, synais ha gjort detta så grundligt, att de
i princip bytt fädernesland.
I Tyislklanid sikuille processen görais kort med utlänningar, som
försökte sig på någonting, stam lilknade vad nazisterna i utlandet anse sig
kunna göra. Om man även i demokratierna tar till lämpliga åtgärder,
är det föriklarlijgt, odh risken för repressaliier får linte dominera allt för
mycket. Framiför allt oimi repressalierna bli sådana somi die, som;
vild-togois med anledbiinjg av utvisininjgarna från England. Att som svar
utvisa Times’ korrespondent (kan bara löj liggöra tyskarna själva. Är
det detta man avsett, har man förvisso nått sitt mål. Ingenting kundb
i grund och botten liäggais korrespondenten till last — det hielia var en
klar loch tydlig hlämndeakt. Att uppenbarandet av sanningen om läget
i Tyskland av nazilsterna kan lanjsies som ett rätt svårt brott tro vi visst.
Läget torde nog vara sådant, att d’et för nazismen är bättre ju mindre
man talar otm det. Mlen fråga är väl, om icke just dfenna rädsla för
sanning och ljus tilll slut dock verkar mera sikrämmande på iakttagaren
än sanningen själv. Det plägar vara så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
