Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Ahlberg, Alf: Universitetsliv i Tredje riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 Alf Ahlberg
illu’soriisik och vetenskapen alltid utnyttjats som maskeringsideologi
för klassintressen. Det må ligga en viss sanning däri. Men för det
första är det ändå fråga om en gradskillnad, som är iså stor, att man
kan ifrågasätta, om den inte, enligt Hegels ’bekanta yttrande om
kvalitet och kvantitet, slår över i en artskillnad. För det andra finns
det ingen lanledning att argumentera enligt det upprivna gärdets
logik. Om det är ett faktum, att vetenskapen — åtminstone
samhällsvetenskapen — aldrig förmått upprätthålla någon dbj ektivitet, så är
det lika litet någon anjledning att därur här^leda rätten till den vildaste
subjektivitet, som det t. ex. ur det faktum, att vi aldrig sett och heller
aldrig få se något idealsamhälle, följer att man över^huvud inte bör
befatta sig med någon samhällsfönbättring. En skillnad, och ingen
ringa isådan, ligger åtminstone däri, att man i nazismen kastat över
bord själva den princip, som vetenskapen i de demokratiska länderna
i varje fall’ i teorin upprätthåller.
För nazismen är universitetens primära funktion icke att bedriva
vetenskaplig forskning, meddela resultat därav och utbilda blivande
forskare och lärare. Universitetet är blott krönet på ett
uppfostrings-väsen, vars primära funktion är att inplanta lojalitet mot allt det,
som nazi-sitaten representerar. De resultat, till vilka forskaren skall
nå fram, äro förutbestämda av nazismens ideologi. Han är
drako-niskt övervakad av en statsapparat, som såsom kätteri Obönhörligt
brännmtärker allt, som inte passar in i denna. Man må betänka vad
detta innebär. En antropolog t. ex., som kanske under hela sitt liv
sysslat med ras forskning odh av hela sin själ föraktar det naiva och
svamliga uppkok på Gobineau och Chamberlain, som der Fiihrer
serverar, måste likväl, såframt liv och levebröd äro honom kära,
såsom vetenskapens oförgripliga sanningar utkolportera detta. Han
har varnande exempel för sina ögon, t. ex. det öde, som övergick
professor Julius Lips, föreståndare för Kölns etnologiska museum.
Under årslånga, mödosamma forskningsifärder hade denne, som var
"arier’’ och aldrig sysslat med politik, samlat material till ett stort
arbete om de primitiva iolkens syn på de vita. Men som man hade
sig bdkant, att Lips hörde till de antropologer, som inte ddade den
vita rasens självgoda etnocentriska förhävelse över de färgade,
nödgades han avgå från sin befattning, trakasserades på alla sätt,
räddade sig i sista stund genom brådstörtad flykt undan
koncentrationslägret och lyckades endast med yttersta svårighet rädda det dyrbara
material, som därtill var hans privata egendom, undan nazi-myndig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
