- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonionde årgången. 1937 /
394

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394 Evald Fransson

91—^110 och för kvinnor 81—100 proc.". Sådant måste sätta spår:
"Det relativt låga medeltalet för Hib-värdet för norrlandsmaterialets
vidkommande beror på det stora antalet anämier, som här
förekommer." Det torde snarare vara regel än undantag, att de flesta
kvinnor under graviditet och laktation drabbas av bristsjukdomar i
någon form.

Umeå Lund Borå®

Hb-proc. under graviditeten 66,5—58,5 71,1 82

Av denna sammanställning framgår, "att en ganska höggradig
anä-mi tippkommer under graviditeten", och observeras att Hb-talet för
kvinnor normalt utgör 81—100 proc., så skulle alltså Hb-värdet här
sjunka till bortåt hälften av det normala för umeåmaterialet.
Sänkningen är ganska uttalad även för Lund och Borås, och då det är
brister i födan, som utgör anämins huvudorsak, möter vi här ett
ovedersägligt bevis på undernäringens faktiska förekom’S?t och farliga
följder.

Mellan födan och Hb-värdet råder ett statistiskt påvisbart
samband.

Kostform Medielp.roc. Hb
Lla 79

Kustlandet Lila 81

Bla 84

Blb 90

Det framgår tydligt, att Hb-tafet stiger, när B-inslaget i födan ökar.
"Kostens sammansättning är således en väsentlig faktor, troligen den
enda, som förklarar skillnaden melHan Hb-talen i övre Norrland,
Västergötland ooh Skåne."–Kan inan inte i alla dessa fall tala om

verkliga folksjukdomar, som avsevärt måste nedsätta individernas
prestationsförmåga och initiativkraft ?

Inom den näringshygieniska forskningen intager problemet om
människans optimala vitaminbehov en central plats. Även om de
uttalade hypovitaminoserna (»skörbjugg, rachitis, beriberi) för vårt lands
vidkommande tillhör hi-storien, talar dock starka skäl för förekomsten
av latenta hypovitaminöser inom breda lager av befolkningen. För
varje vitamin kräver man, att det ska tillföras med födan i cirka
fyra gånger så stora mängder, som den minimidos som skyddar mot
de uttalade hypovitaminoserna. Härav följer självklart, att risken
för vit^minunder^kott i den dagliga kosten växer^ och gentemot de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1937/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free