Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Västberg, Mauritz: Socialiseringsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 Mauritc Väst ber g
tänikanden om stats järn vägamas och domänver^kets omorganisation
till antonoma samhälleliga affärsverk samt i dess principiella
synpunkter i förslaget till en ny gruvlagstiftning. Redan här finner
man flera av de idéer och uppslag som befruktat diskussionen i
socialiseringsfrågan under ett stort antal år. Man har en mycket stark
känsla av att just de kritiker som mest överlägset tala om
socialiseringsnämndens dammiga luntor minst studerat de riktlinjer för ett
ekonomiskt samhälls företags demokratiska organisation nämnden
angivit i dessa betänkanden. Eller är kritiken endast ett uttrydc för
otålig nyfikenhet efter nämndens eget principbetänkande i fråga om
socialiseringens syftning och innebörd när det gäller det privata
näringslivet? Skulle så vara har Rickard Sandler till omväxling med
sitt krävande arbete som utrikesexcellens försökt stilla den värsta
hungern med att från trycket utge ett par utkast för ett kommande
principbetänkande om socialiseringsproblemet. Dessa till form som
innehåll glänsande inlägg i diskussionen ha dock endast ytterligare
ökat spänningen inför själva slutresultatet av nämndens snart
tjuguåriga arbete och tankemöda. Pressen i allmänhet har mycket litet
sysslat med dessa senaste till omfånget tunna men till innehållet
digra volymer. Och efter en genomläsning förstår man varför.
Sandiers kritiska men konstruktiva ande spelar över hela det svåra
registret och där han analyserat och disponerat materialet är icke
mycket att tillägga. Vartill kommer att det är ytterst svårt att
lämna ett nöjaktigt referat av ett stort problemkomplex behandlat
med Sandiers ofta aforistiska stil oCh kräsna språk. Sandler är den
samvetsgranne tänkaren och den glänsande ordkonstnären i samma
person. Därför är det nästan ett våldförande på hans sobra och
sakliga framställning att ge ett koncentrat av hans korta teser och
knappa argumentation.
Det bör uppmärksammas att Sandler talar i socialiseringsnämndens
namn, ehuru han ensam är ansvarig för utkastens innehåll, enär
nämnden icke tagit slutlig ståndpunkt till gjorda uttalanden. Hans
första volym innehåller allmänna synpunkter på
socialiseringsproblemet och de som äro grundläggande för nämndens uppfattning i
väsentliga punkter. Ehuru en behandling av ämnet grundad på
socialiseringens gestaltning i verkligheten varit att föredraga har nämnden
dock nödgats hålla sig till frågans avspegling i litteraturen.
Orsaken är lätt att förstå. Ty bortsett från R3^ssland, som är en världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
