Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Västberg, Mauritz: Socialiseringsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 Mmirii^ Västherg
som vill ersätta socialiseringsprocessen med socialiseringsaktion efter
en uppgjord konstruktiv plan. Den norska socialiseringsplanen står
närmast den sovjetryska typen och Bernsteins socialpolitiska
önskelista lutar starkt åt utvecklingssocialismen. Sandler låter sig av sin
förkärlek till paradoxer narra sig till att karakterisera en s, k.
revolutionär aktion som i grunden konservativ, då han anser att den löper
ut i ett stationärt tillstånd, ehuru han genast korrigerar sig själv
genom ett hela resonemanget upphävande propå: försåvitt icke en
ny målsättning äger rum, krävande sin korresponderande aktion. Men
det är väl just denna man kan vänta sig av en viljebetonad socialism
som den ryska.
Den kommunala socialiseringen, som även inbegriper sådana
territoriella samhällen som landstingsområdet, betecknas som lättare
genomförbar än en socialiseringsaktion i en stat, och denna form
till-lägges även stor vikt i många land, bland annat i England, Holland,
Norge och Sverge. Utöver den kapitalistiska ramen pekar avgjort
statsverksamheten inom samfärdseln, kraftproduktionen,
skogshushållningen och gruvdriften. Men någon enhetlig linje hur långt staten
skall utvidga sin ekonomiska sfär finns icke. Den planetariska
socialiseringen ställer Sandler helt på framtiden, och gör en elak anspelning
att just de som önska en undanflykt från socialiseringen vilja skjuta
undan aktionen till det planetariska stadiet! Även om en
världssocialisering saknar reala förutsättningar inom överskådlig tid kan
man tänka sig större regioner av världen lämpliga för en aktion.
Sovjetunionen och Förenta staterna. De internationellt förgrenade
kartellerna skapa frågor av annan art vid en nationell framstöt: skall
man avstå från socialisering på sådana områden eller skall man
annars slå sönder ett redan organiserat internationellt samarbete eller
etablera samverkan med kapitalistiska företag? Sandler synes
närmast luta åt att man söker begränsa en aktion till de nationella
företagen.
Statsföretag eller samhälls företag? Man kan urskilja fyra olika
typer. Utmärkande för företag som äges och drives av en politiskt
organiserad samhällelighet är sammankopplingen av politik och
ekonomi, medan samhälls företaget karakteriseras av boskillnaden
mellan politisk maktapparat och ekonomisk förvaltning. D^n senare
idén propageras i Vanderweldes arbete Socialismen mot staten och
har utformats i konkreta förslag av Bauer och Webb samt i
nämndens eget statsbanebetänkande. Det för den gillesocialistiska rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
