Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Madsén, Lars: Rättfärdighetskrav och livsbejakelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 Lar$ Madsén
behållning. Enskilda tilldragelser, t. ex. den hätska jakten på skeppets
råtta, få en ikuslig symbolisk verkan och stora partier kunna kallas
studier i förtryckets psykologi. Den fantastiska individ, som går un^
der namnet Presten, är en fullkomlig odling av komplex. Av honom
har Sandemose gjort ett förfärande ^vederstyggligt — men fascinerat
levande — porträtt. Rätt färdighetskravet är hans småskurenhets
kännemärke och hans förflutna är hans ständiga gissel. Som kontrast mot
honom har Sandemose ställt Gullhästen, en Lawrencesk drömgestalt,
en stor och god kraftnatur, som inom sig har en kompass för alla
nev-roser och en slagruta, som gör att han kan följa sitt innerstas
källflöden. I Sandemoses värld av kränkt rättskänsla och hämndlust, där
både författaren och hans figurer, när de hävda sig, ångestfullt ta
hämnd på sina krossade lyckodrömmar i denna värld, är Gullhästen
den ende, som känner något liknande livsglädje och som har råd att
strö litet poesi på sin väg.
En disharmonis:k bok, men intensiv och levande.
Intensiteten är också Ronald Fangens kännemärke, och kravet på
rättfärdighet har alltid sysselsatt hans sökande intellekt. Hans senaste
roman ’’Få bar bunn" är även den i grund och ’botten en diskussion
av rätt eller orätt. B^ken gäller för att vara en Oxfordbok, men den
som inte vet det, torde knappast märka det mer än genom förekomsten
av ord som synd och Gud, eljest märks psykoanalysen mer än bibeln.
Man bör ej heller bedöma den som en vanlig människoskildring, ty
den har en klar tendens, den vill diskutera ett tidsproblem och bör
alltså bedömas som en diskussionsroman. Människorna äro ej annat
än en rad utförligt och levande framställda ångestnevroser, ä la fall ur
en psykopatisk läkai^bok, valda för att belysa just det Fangen vill
bevisa. Det konstnärliga värdet och det fängslande ligger i den
intellektuella lidelse och den kraft, med vilken författaren- gått till sitt verk.
Vad Fangen vill är känna tidens livsåskådningar på pulsen. Hos en
rad människor som stå i förhållande till varann, visar han, hur dessa
åskådningar, som utge sig för att vara frigjorda och fast fotade på
verklighetens botten, den fria kärleken, läran om makten, den
humanistiska materialismen o. s. v., om de drivas till sin yttersta
konsekvens, måste visa sig ohållbara. Ett äktenskapsbrott mitt i kretsen
sätter lavinen i gång, en övermäktig situation uppstår, alla de som
trodde sig stå på fasta marken, känna fotfästet släppa, bak de
ramlande fasaderna funnos blott steril egoism och egenrättfärdighet. Sina
djupaste krav tillfredsställer man först när man slutat kräva för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
