Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrar problem och bonde politik i Schweiz 447
tena, blev kriget en särskilt god affär, ty dera-s anhöriga tjänstgjorde
som officerare.
Med tiden hade schweizarna blivit en i hela Europa fruktad
krigsmakt. Deras ryktes höjdpunkt utgjorde de s. k. burgunderkrigen.
I iskget vid Murten tillintetgjorde schweizarna den burgundislke
konungens mäktiga här. Stormaktema från alla håll sökte nu föribund
med dem och den kommande utveoklingen började framträda: den
krigiska kraften blev en väl betald exportartikel. De inrepolitiska
och framför allt de kulturella verkningama blevo mindre gynnsamma.
Alla historieskrivare tala under tiden efter burgunderkrigen om en
tilltagande förvildning. Man ville inte längre förtjäna ’sitt bröd med
sina händers arbete såsom hantver*kare eller bonde utan föredrog
at^ sälja sig till krigstjänst till alla möjliga länder. För de övre
■skikten, ’Som förvaltade de politiska ämbetena, yppade sig särskilt
gynnsamma tillfällen att bli rik. Främmande stater betalade till de
politisld: inflytelserika familjerna penningpensioner under förväntan
och med villkor, att dessa vid krig skulle vara ibehjälpliga med
värvning av schweizare som soldater. Såväl i städerna som i
bonde-kantonerna florerade detta "pensionsväsende". Naturligtvis låg då
korruptionen idke långt -borta. Det var en helt normal företeelse, att
man tog emot dylika pensioner från olika håll och /det förekom
också ofta, att ibesoldade isdhweizare vid stormaktemas krigiska
förvecklingar befunno sig på båda sidor odi med sitt blod utkämpade
sina "arbetsgivares" strider.
I motståndet mot denna politik har man att söka en^ av rötterna till
reformationen i Schweiz. Få år före refoTmationen ledo ischweizarna
i Norditalien i ett krig mot franske kungen, vilket de förde dels i
avsikt att göra erövringar och dels såsom bundsförvanter till andra
makter, sitt första stora nederlag. Med slaget vid Marignano fiok
de ursprungliga bondekantonernas krigiska expansionspolitik sitt slut.
Aldrig isenare ha ischweizarna såsom självständig krigsmakt och med
politiska mål överskridit sitt lands gränser. Orsaik till nederlaget var
förutom det att i den franska hären funmos stora besoldade styrkor
—• framför allt från Sydtyskland — vilka lärt sig schweizamais
taktik, framför allt kantonernas inbördes oenighet. Kvällen före
striden lämnade några kantoners trupper hären och drogo obekymrat
hem.
Nu fingo de få insiktsfulla politikemas och predikantemas
argument mot krigspolitiken förstärkt kraft. Erasmus av Rotterdam, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
