Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 25 sept. 1937 - Rück, Friedrich: Agrarproblem och bondepolitik i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agrarproblem och boendepolitik i Schweiz 449
och invandrade, och det dröjde icke länge, förrän de invandrade
berövades alla politiska rättigjheter och varje inflyitande på sociala
och dkonomiisika frågor. Historiens dialektik vistade än en gång sin
tendens till omvandling av alla sociala odh politiska former: det
som en gång varit grundvalen för friheten och den politiska
självständigheten, blev ett instrument för ett privilegierat iskikt
herre-bönders herravälde, vilka förslkaffade sig ett fulliständigt politiskt
och ekonomisikt monopol. En bondearistokrati utbildades och de
ledande skikten i urkantonerna blevo reaktionära.
Ekonomiskt förblev man nu som, förut hänvisad till
spannmålsinförsel. Så småningom förlorade niu odkså de gamla handelsvägarna
mellan Italien och Norden, vid viltka rurkantonerna lågo, ’sin
betydelse. Turkamas framträngande avskar de stora italieniska
handelsstädernas förbindelser med den nära och ’fjärran östern. Den stora,
världshistoriskt avgörande ’förskjutniingen av handelisvägarna och
den eikonomiska tyngdpunkten från söder till den europeiska norden,
framför allt till de atlantiska kustländerna, banade sig väg. De
södra tyska delarna liksom Schweiz och Italien förskötos från den
europeiska politikens och den oppblomstrande förkapitalismens
centrum ut i periferin och för dem började ett sekels avtynande.
Handeln ikunde därför icke utfylla de inre schweiziska
bondökan-tonemas brist på pengar. Samtidigt hade man som tidigare ett
betydande befolkningsöverskott. Orsakerna äro därför tydliga,
varför urkantonerna med isärskild hårdnackenhet motsatte sig Zwinglis
planer på förbud mot iörbimdspolitiken, förbud mot mottagandet
av utländska pensioner och förmedling av besoldade soldater till
utlandet mot betalning. Zwingli blev för dem antikrist, till djävulens
representant och deras farligaste fiende. Till de stora politiska
herrarna på den tiden hörde påvarna, som med sina trupper
del-togo i alla krig och utan betän)kande drevo en krigisk maktpolitik.
Sedan den långvariga konflikten med klostret Einsiedeln bragts ur
världen och klostret med dess besittningar inlemmats i kantonen
Schwyz, stodo urkanionerna i ett mycket gott förhållande till
påvarna, vilka mycket ofta togo schweizare i sin tjänst och ständigt
höllo en inreschweizisk trupp i sin närhet såsom polisvakt. Om man
dessutom uppmärksammar, att Einsiedeln under tiden blivit en stor
vallfartsort, till vilken årligen väldiga pilgrimssikaror kommo — vilka
också förde pengar lin i landet — blir det klart, att
bondekantonerna i det inre Schweiz från (början stodo i skarp opposition mot
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
