Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 Lot Anker
omstörta samhället, strävanden, vilkas bärare voro de hemliga förbund
av proletärer, som Stein förmodligen hade lärt känna i en eller annan
form bland de radikala tyska hantveri^arna och bland kommunismens
intellektuella ledare i Paris åren 1845—50. (I varje fall hade ju den
preussiske polisministern von Rodhow anförtrott honom den
tillfälliga övervakningen av dessa för den preussiska reaktionen så suspekta
kretsar i Paris. Denna roll av halvofficiell spion bland de dåtida
radikala tyska emigranterna, som Stein inte höll sig för god att spela,
hör till skuggsidorna av hans personlighet och föranledde Marx,
Engels och deras meningsifränder med rätta att hålla honom på
avstånd.) Stein formulerade skillnaden mellan socialism och
kommunism så, att socialismen bildar ett nytt samhälle uteslutande genom
makten hos de sanningar den uttalar, medan kommunismen vill
omstörta det bestående samhället genom revolution och förbrytelser
(denna sammanställning av ’’revolution" och "förbrytelse" kan man
betrakta som en motsvarighet till de hegelska kategorierna). Stein
var talesman för en konservativ, d. v. s. på den bestående
samhällsordningens grund stående statssocialism, under det han betecknade
kommunismen som en fara, som hotade Europa "mer än den
mäktigaste yttre fiende".
Också här går Stein mycket dialektiskt till väga. I det socialistiska
samhället är proletären så att säga änmu en odifferentierat varelse.
Först i det kommunistiska samhället blir proletären socialt relevant.
Ty Stein definierar, med synnerligen omsorgsfull logisk precision,
kommunismens historia som historien om proletariatets samhälleliga
medvetande. I hela den sociaHstiska och kommunistiska litteraturen
spelar ju som bekant just detta proletariatets samhälleliga medvetande
en stor roll, ja, det tillmätes en särskild motorisk kraft: den
"klassmedvetne" proletären har i marxismen till och med blivit en
revolutionär prototyp, om också Engels helt nyktert definierade
kommunismen som, läran om villkoren för arbetaiiklassens befrielse. Vid
studiet av den revolutionära iUtvecklingen i Frankrike hade Stein till
fullo insett, att proletariatet blir en historisk kraft först sedan det
kominit till medvetande om sin samhälleliga existens.
Komm<unismen är enligt Stein "en naturlig och nödvändig
företeelse hos varje folk, vars ekonomiska samhälle övergår till den
industriella formen och som följd därav har gett upphov till ett
proletariat. Intet medel och ingen makt i världen kan hindra dess
uppkomst. Den är inte endast ett faktum utan ett nödvändigt historiskt
stadium: i samhällets utveckling". Detta utvecklingsstadium skulle
emellertid vara otänkbart om icke socialismen förut funnes som ett
"historiskt faktum" — d. v. ,s. den systematiska utvecklingen av
kapitalets, egendomens, familjens, samhällets och statens idéer under
arbetets herravälde. Stein kallar därför socialismen "grundläggaren
av all kunskap om det verkliga samhället, dess begrepp och dess
rörelse", emedan idén om en samhällsordning, i vilken det "fria" arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
