Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 20 okt. 1937 - Anker, Lot: Stat, samhälle och Gemeinschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 Lot Anker
till makten såsom kapitalägande klass, ooh ingrep som sådan i den
’historiska utvecklingen.
Frihetens idé har, säger Stein, sin aibsoluta motsats i det på
ibesitt-ningslöshet, egendom oöh familj grundade samhället. På samma
gång som proletariatet utsår idéerna om frihet och jämlikhet,
mobiliserar det sina krafter mot grundvalarna för det borgerliga
samhället: äganderätten, arvsrätten oöh ’familjen. Det är utomordentligt
viktigt att ha klart iför sig, att Stein med proletariatet inte menar
lönarbetarklassen som sådan — denna vill han ju till och med höja till’
frihetens sfär i sin statssocialistiska ordning: en frihet som förvisso
inte är densamma som kommunismen syftar till. Nej, proletariatet
är för Stein den del av lönarbetarklassen, som redan kommit till
medvetande om sitt sociala läge. Först denne av samhälleligt medvetande
uppfyllde proletär förmår negera idéerna om den borgerliga rätten
och familjen, emedan han här uppfattar sig själv som socialt negativt
privilegierad.
Det antitetiska sätt, den dynamiska form, vari Stein beskriver
kommunismens hot mot samhällets bestånd, bär alla den hegelska
dialektikens typiska drag; men han är samtidigt uppifylld av den
apokalyp-tiska stämning, som kom till uttryck i det två år tidigare publicerade
"Kommunistiska manifestet". Liksom "Kommunistiska manifestet"
på ett fascinerande sätt koncentrerar iklasskampen till en enda sista
kamp i mänsklighetens historia, till den dialöktiska kulminationen av
spänningen ibourgeoisi — proletariat, så blir också för Stein denna
världshistoriska kulmination av klassmotsättningarna, i vilken
proletariatet blir den absolut negativa storheten i det borgerliga samhället,
inkörsporten för komm/unismen.
Lorenz von Stein, som levde i en historisk epok, som kommit till
medvetande om existensen av en samhällsordning, söker i sin
egenskap av historieskrivare för denna epok analysera den av
motsättningen mellan stat odh samhäLle betingade pluralistiska karaktären
av det samhälle han levde i. Vi ha redan tidigare framhållit den
specifika ordnande uppgift, han tilldelar staten till skillnad från det
individualistiskt-atomistiska ekonomiska samhället. "Staten, som
enligt sitt .begrepp är den härskande, är i realiteten den lydande."
Staten ter sig här för Stein som stående i strid mot det enbart av
ekonomiska eller individuella intressen styrda samhället, en strid, där hans
statsideal måste komma till korta mot det ekonomiska samhällets
robusta kraft.
Den idé som utgör kärnan i Steins statstänkande är trots våra
redan uttalade kritiska invändningar dock icke endast ett postulat,
icke endast "ideologi". Här framträder fastmera tydligt det
förhållandet, att han gentemot sin tids socialistiska samhällsanalys och
samhällskritik går sina egna vägar. Stein eftersträvade icke någon
skärpning av klassmotsättningarna, han var icke inställd på
alternativen kapitalets herravälde eller det klasslösa samhället, bourgeoisin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
