Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 515
gen förhastat att draga den slutsatsen, att anhängarna av en
amerikansk isoleringspolitik skulle ha plötsligt övergivit sin ståndpunkt,
men man tycker sig dock kunna skymta en viss förståelse för att
länderna med eller mot sin vilja äro knutna till varandra. Så länge oron
och överfallen voro lokaliserade till Europa, kunde man i Amerika
se på tingen med ett visst jämnmod, men i Fjärran östern är det
Amerika mer än något annat land, som direkt och omedelbart berörs. De
engelska intressena där äro visserligen också betydande, men var finns
egentligen det land, där England icke har intressen att bevaka.
Det är kanske icke alldeles oberättigat att sätta händelserna i östern
och det handelsfördrag mellan Amerika och England, som
signalerats, i ett visst samband med vartannat. Även om man icke kan
påvisa en direkt anknytning, får det nog tas som ett deklarerande att
de angelsachsiska makterna insett, att ett samgående låt vara i lös
form tillsvidare kan vara lämpligt. Kan sedan dessutom denna
överenskommelse medföra ett lättande av handelshindren, kan den få
betydelse för även andra och bidraga till en förbättrmg av utsikterna
för ekonomisk ljusning.
AMERIKA HAR JU TIDIGARE å ena sidan velat ligga på
sidan av de europeiska stridigheterna och å den andra hålla europeiska
och andra makter borta f rån de amerikanska angelägenheterna både
i Nord- och Sydamerika. De panamerikanska konferenserna ha
varit medvetna försök att åstadkomma en god vilja mellan de
amerikanska staterna. Väl äro förhållandena olika i de olika amerikanska
staterna, men samtliga ha dock haft det gemensamt, att de varit
republiker och åtminstone till formen demokratier. En och annan
revolution, en och annan militärkupp i de mindre staterna har icke ändrat
totalintrycket. Sedan må det vara sant, att demokratin varit ett
mycket svagt sken i åtskilliga av republikerna, så att det strängt taget bara
varit i Colombia och Costa Rica, som en mera genomförd
demokratisk regim rått, om man ser bort från den norra delen av
kontinenterna.
Nu har läget helt hastigt blivit delvis annorlunda. President
Vargas’ kupp i Brasilien är kanske i grund och botten huvudsakligen ett
försök av honom att undgå det tvång, som grundlagen ålade honom
att nu snart lämna makten ifrån sig sedan han som lagligt vald
president regerat i fyra år, men den har genomförts under sådana åthä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
