Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Philipp, Rudolph: Socialism och vetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 Rtidolph Philipp
värld, som sökte förklara och bota alla samhälleliga företeelser utan
att ta hänsyn till den ekonomiska faktorn. Socialismens klassiker
hävdade att alla samhälleliga sjukdomsföreteelser uppstå ur bestämda
ekonomiska orsaker och att de kunna botas först sedan dessa
ekonomiska missförhållanden radikalt bragts ur världen. De kämpade mot
en värld, i vilken sociologerna medvetet och omedvetet blott bestodo
av förklädda präster och gendarmer, som t. ex. förklarade
prostitutionen bero på religiositetens avtagande och trodde sig kunna bota
den genom stärkande av kyrkans makt.
Mot denna s. k. idealism satte våra klassiker sin materialism. Mot
den härskande meningen att alla samhälleliga företeelser kunde
förklaras med de idéer, som behärskade samhället, ställde Marx och
Engels sitt påstående att ekonomin bestämde människornas öden.
Mot den rådande meningen att alla krig voro företrädesvis
religionskrig, påstodo de, att alla krig voro klasskrig, även om de utgåvos
för att vara strider om ideella värden såsom religion och nation.
Klassikerna måste överdriva för att kunna göra sin mening gällande.
Genom det motstånd de mötte tvingades de att bli agitatorer också
då de trodde sig vara rena vetenskapsmän. Agitatorer överdriva
alltid. Att förebrå de socialistiska klassikerna denna deras av
omständigheterna påtvungna hållning är att gå för långt.
Freud, vars forskningsområde är mera opolitiskt och därför
ingriper mindre i de härskande skiktens materiella intressen, har dock
måst kämpa för sin mening, som sedermera tyckts varje objektivt
dömande vara en självklar uppfattning. Freud gjorde ett liknande
genialt språng som Marx och Engels ut ur studerkammaren till
iakttagande och registrering av levande människor. Före honom nöjde
sig psykologerna — liksom före Marx och Engels de flesta sociologer
— med att i sin isolerade studiekammare analysera tidigare lärdas
meningar och hitta på nya ord i stället för förut brukade. Freud nöjde
sig icke med bildandet av en ny terminologi, vilken för det mesta icke
svarade mot någon medelbar verklighet, utan började från början i
det han betraktade och studerade den nervösa människan såsom
någonting dittills icke sett och icke upptäckt. På så sätt kom Freud till en
helt ny uppfattning. Han upptäckte sexualitetens betydelse såsom
faktor vid sinnessjukdomarna, han upptäckte att psykiskt botande
är detsamma som att åter göra människorna i stånd att älska, och
att blott den människa, som kan älska, kan friktionsfritt fylla sina
sociala funktioner. Först då Freud hävdat sig inom sin egen veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
