Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1937 - Händelser och spörsmål - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575 Händelser och spörsmål
Det borde givetvis betyda en hel del odi man hyste nog ganaka starka
förhoppningar om att valet skulle sluta i seger för det enade partiet
och man tyckes också på borgerligt håll ha fruktat denna utgång. Därav
blev dock intet. Ifråga om senaten var det dock länge ovisst.
Arbetarpartiet hade visserligen där enidast 3 mandat och ailla tre sitodo under
omval. För flertal måste alltså saimtliga under val stående 19 platser
besättas. I>et definitiva resultatet visade, att regeriingspartiierna lyckats
bevara majoriteten i Sydaustralien men också endast där. Arbetarpartiet
fick således 16 av seniaifcsplatserna och regeringen har kvar 20.
Valkampanjen fick ett ganska egenartat förlopp. Det finns en hel
rad frågor, som regeringen måste ta ställning till under den kommande
perioden, såsom socialfönsäkringen, 40-timmiarsveckan, imperiehandeln,
kreditsystemet, förhållandet mellan delstater och förbundsstat och annat
sådant, och givetvis återfunnos dessa frågor i valprogrammen, men till
slut blev det dock en enda speciell fråga, som kom att dominera,
nämligen försvarsfrågan. Re;geringen företrädde där imperietanken, d. v. s.
att bygga upp försvaret i samverkan med moderlandet och imperiets
övriga delar och alltså till stor del på flottan, medan arbetarpartiets
officiella ståndpunkt var a{tt under inga omständigheter låta landet
dragas in i en väpnad konflikt för annat än försvar av de egna
gränserna, varvid en stark luftflotta och armé vore att föredraga. Partiet
var dock icke enigt på denna punkt. Den fackliga röreilsen är mera
internationellt inriktad och hävdar den kollektiva säkerhetens princip.
Med hänsyn till vad som inträffat i Fjärran östern de sista månaderna,
visserligen inte alldeles in på iknutama men i alla fall i obehaglig
närhet av Australien, var det måhända ganstka förklarligt, om valmännen
kände behov av att hålla sig till imperiet. Japans aggressiva politik
bidrog väl ook till att mildra missnöjet med det kostsamma handelskrig,
som Australien fört med detta land. Detta kan förklara rätt mycket
för dem, som väntat sig en stark fram,ryckning för arbetarpartiet.
Det bör kanske också sägas, att det austra;liska arbetarpartiet tidigare
icke varit nämnvärt socialistiskt betonat, och att det i många stycken
företrätt en politik, som varit de europeiska partierna främmande.
Protektionismen har t. ex. haft sina varmaste anhängare inom
arbetarpartiet, medan de borgerliga partierna varit långt mera ljumma. Däremot
har man haft en viss benägenhet för att syssia med delvis till synes
ganska omogna penningpolitiska projekt, varom också
siocial-credit-rörel-sens utbredning vittnar.
Hur som helst så är valutgången ett faiktum. Den sittande
regeringen i av enskilda valnederlag betingad modifierad form kommer
säkerligen att fortsätta med Lyons i spetsen. Arbetarpartiets ökade styrka
gör det väl nödvändigt att mera ta hänsyn till partiets önskemål, men
något dominerande inflytande på de nämaste årens politik kan det
icke gärna få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
