Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 20 dec. 1937 - Riemer, Svend: Jordbrukspolitik och näringsfysiologisk standard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukspolitik och näringsfysiologisk standard
Tabell 2.
Utvecklingen av det danska jordbruket}
A. Mejeriprodtikter.
603
1870 IQOO 1934
Antal mjölkkor............................................................808,000 1,075,000 1,716,000
Genomsnittlig mjölkavkastning per ko
(kg.) ..............................................................................1,350 2,200 3,200
Total mjölkproduktion (miljoner kg.)... 1,100 2,500 5,400
Smörexport (miljoner kg.) ......................10 61 150
B. Vegetabiliiska produkter. (Årsmedeltal i ’miljoner skördeenheter.)
1880—1884 1910—1914 1929—1933
Spannmål ........................................................................23,6 29,1 41,8
Rotfrukter och potatis..........................................1,8 18,6 30,5
Grönfoder........................................................................15,1 21,9 34,2
Summa 40,5 69,6 io6,5
Danmarks exempel är illustrerande. Den animaliska produktionen
ihar visserligen gjort procentuellt mycket större framisteg sedan
70-talet, men även spannmåls-, potatis- odh betesodlingen har betydligt
utökats. Med växande animalisk produktion efterfrågas en stigande
kvantitet fodermedel, vilket ’betingar en utökning även av den
vegetabiliska produktionen i en viss proportion.
Att en krympning av spannmålsodlingen inte alls är den
nödvändiga konsekvensen av jordbrukets omläggning i den antydda
riktningen hänger vidare ihop med det förhållandet, att för stora
socialskikt i Europa icke ens den rena energitillförsieln genom cereala
födoämnen kan anses vara tillgodosedd.
Den europeiska jordbrukspolitiken bar emellertid hamnat i en
återvändsgränd. Protektionistiska åtgärder av olika slag ihåller uppe
priserna åt en produktion, som på ett billigare sätt skulle kunna
ersättas genom import från de transatlantiska länderna. Subventioner åt
spannmålsexporten i USA innebär däremot en dumping som
genomföres på skattebetalarnas bekostnad. / Alla dylika åtgärder med-
^ A. a., sid. 157. Uppgifterna hämtade nr Agric-ultural Coimcil, Denmark:
Agriculture (Copenhagen, 1935).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
