Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 20 mars 1938 - Litteratur - Hasselquist: Jordmonopolet en vidunderlig orättvisa.? — Jakob Lange: Henry George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Litteratur
Jämvikt rubbas». Hasselquist säger sig ha mött samma uppfattning även
hos ledainde högerpolitiiker, och ham anger klart, varför — trots denna
i teorin saimstämmiga uppfattning — det praktiska resulitatet blivit så
klent: jordfrågans vikt är så starkt förbisedd långt in i de radikala
partierna. att den lilla klicken jord-, tomt- och fastigheitsjobbare kan med
formaljusticen på sin sida avvisa alla angrepp på sina privilegier.
Därför hair hittills alla försök att med lags ti ftniin gens hjälp sanera på detta
område strandat. Belysanide är att den år 1931 införda läggen om
Konungens rätt till s. k. ekonomisk zonexpropriation blivit värdelös, emedan i
lagen ej upptagits några som helst rationella grunder för jordområdetn.as.
värdering. Därmed blev hela denna lag en tom gest, ty »vad båtar rätt
till expropriatiom av t. o. m. hela stadsdelar, om ersättningen ska utgå
efter toppriser». Den enda rationella lösningen av hela detta väldiga
sociala problem är: jordägamderättens överförande till samhället.
Författaren deklarerar sin misstro mot de partiella reformerna på detta om^
råde; för varje dag som går blir problemet alltmera brännande. Ur
sin rika praktik framlägger han många exmpel på jordmonopolisternas
ut-sugniingstaktik och asociala handlingssätt. Det gäller här ej bara
ekonomiska värden utan även soeiala, som ej kan mätas i pengar. Överallt i
städer och samhällen ser man exempel på huvudlös stadsplanering,
bristande hygieniska åtgärder och oöverstigliga hinder för en förnuftigj
lösning av bostadsfrågan, vilket allt är en följd av de nuvarande
ägainde-rättsförhållandena.
Förf. uttalar förhoppningen, att boiken måtte nå ut till de stora
folklagren och där påverka opinionsbildningen i denna stora fråga, som på
ett vitalt sätt berör oss alla. Dels är joirdfrågan en av de viktigaste
punkterna i dagens brännande bostadsfråga, som just tack vare
jordmonopolet ännu är olöst på ett skrämmande sätt, dels är den mycket nära
sammanhängande med skattepolitiken. Ett exempel! RänHan å Stockholms
tomtvärden (år 1930: 1,8 miljarder) blir efter 4 proc, c:a 12 milj. kr,
per år, medan den totala .ko.m,munala uttaxeringen 1932 var c:a 75
milj. kr. »Detta utgör ju ett belägg för det från jordreformatorer och
nationalekonomer framförda påståendet, att skatterna skalle kunna
slopas, om jordräntan indroges till det allmännay> Jmf. Orsa!
V Det har många gånger sagts, att kapitalismen dyrkar äganderättem som
en fetisch. Allra klarast framträder detta i jordfrågan, och typiskt för
inställningen är, att det på 1937 års nordisika ju ristkon greiss i
Hälsimg-fors hävdades, att den privata äganderätten till jorden får vika, endast
om det är fråga om »vittgående missförhållanden, som hota att rubba
samhällslivets grundvalar». Endast inför en siamhällskatastrof är alltså
de lagkunniga beredda att tumma lite på den enskilda jordägande rättens
heliga principer! Reformviljan måste tydligen — som alltid — komma
nedifrån, från »en vaknandet revolutionär rättsvilja i folkdjupen».
Det är i år 40 år sedan jordreformrörelsens geniale teoretiker Henry
George dog. Tidsperspektivet är alltså tillräckligt för att bedöma värdet
^ hans insats. Lange ger i sin bok en populär sammanfattniing av
ska^-parens idéer, som i dag är aktuellare än någonsin. I>e!n allt mera skärpta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
