Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 In- och ■utrikes
jat visa sig. Den rikligare kapitaltillgängen har möjliggjort en
sänkning av diskontot, vilket bör underlätta produktionen. Också staten
har dragit fördel därav. Det emitterade nya statslånet blev i en hast
övertecknat, t. o. m. långt snabbare än man vågat räkna med, så att
reklam för det lär ha gjorts även efter det överteckning redan var
klar. Den öppna frågan är hur budgeten skall gå ihop. Det är tydligt,
att det bör bld lättare, ju mer kapitalet bidrager, men å andra sidan
kunna ju också utgifterna svälla. Tvingas landet att fortsätta sina
rustningar i allt mer forcerat tempo, är det möjligt, att brist även
framdeles kommer att uppstå med nya prövningar för finanserna
som följd.
DET FRANSKA FLYKTKAPITALET orsakade svårigheter i
särskilt Belgien, där en betydande del sökt sin tillftykt. A/^isserligen
tycktes den belgiska guldkassan vara av tillräcklig storlek för att
kunna motstå påfrestningarna — Belgien har nämligen i motsats till
de flesta andra länder, som nedskrivit värdet av sitt m3mt, kvar
guldmyntfoten — men Belgien har en följd av år laborerat med
budgetunderskott och då verkar en kapitalavtappning på i varje fall
psykologiskt annat sätt. Handelsbalansen var ej heller gynnsam för landet
och därtill lär väl spekulationen också ha ingripit. Kort sagt: staten
behövde ökade inkomster samtidigt som myntet utsattes för press.
Utgifterna voro svåra att nämnvärt minska och det återstod föga
annat än att genom ökad skattebelastning skaffa större inkomster.
Förslagen biföllos visserligen av den belgiska riksdagen men under
protester från särskilt medelklassen. Det är inom den de belgiska
fascisterna, de s. k. rexisterna vunnit sina anhängare, vilket gått ut
över katolikerna. De katolska ministrarna begärde sitt utträde ur
regeringen efter det förslagen bifallits.
En koalitionsregering bestående av de tre stora partierna, katoliker,
liberaler och socialister hade förut suttit med en liberal som
premiärminister efter van Zeelands avgång. Nu fick socialisten Spaak i
uppdrag att söka bilda regering. Flan lyckades på kort tid och även nu
med underlag från samma partier. Den är en koalitionsregering icke
bara på så sätt, att dessa tre partier äro med utan också så, att både
valloner och flamländare i lika utsträckning deltaga, vilket bör verka
utjämnande pä de motsättningar mellan de båda språken, som väl
dels i viss utsträckning finnas och som dels uppkonstruerats. Icke
heller Spaak kan trolla. Han har också måst vidhålla den skärpta
beskattningen men har ä andra sidan utlovat största möjliga sparsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
