Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4-5, 20 maj 1938 - Sternberg, Fritz: Den fascistiska staten och krisfri ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fascistiska staten och kris fri ekonomi 221
betingelser, som upprustningsproduktionen förde med sig.
Tyskland hade före världskriget allmän värnplikt, men denna avskaffades
i enlighet med Versaillfredens bestämmelser. Riksvärnet räknade
100,000 man. Dessutom funnos som bekant svarta formationer.
Under nationalsocialismen har den allmänna värnplikten återinförts.
Den tyska produktionen av krigsmaterial kan emellertid till sitt
omfång först då faktiskt värderas, om man tar hänsyn till att den tyska
Industrin under förhållandevis kort tid hade att framställa
krigsmaterial, som i stället för riksvärnet icke blott skulle förse den
allmänna värnpliktens fredsarrné utan också det kommande
världskrigets miljonhärar. Tillsammans voro i Tyskland under världskriget
13 miljoner man mobiliserade. Det kommer icke att bli färre i det
kommande kriget. De tyska ekonomiska skriftställarna söka
oupphörligen visa att de förråd krigsmaterial med vilka det wilhelmska
Tyskland gick ut i världskriget på intet sätt voro tillräckliga, utan att
detta var det avgörande skälet till att det rörliga kriget i västern
avlöstes av ett ställningskrig.
En av Rathenaus närmaste medarbetare tmder världskriget, Göbel,
skrev långt före nationalsocialismens makttillträde en bok om
krigshushållningen. Sin ingående undersökning sammanfattar han i vissa
krav, som icke voro uppfyllda under världskriget.
Man kan säga, att den under Görings ledning genomförda
omläggningen av hela det tyska näringslivet motsvarar de krav, som
Göbel på sin tid uppställde. Det tyska näringslivet skall i så starkt
forcerat tempo som möjligt framställa vad 1 O-miljonerarmén
behöver under ett kommande världskrig.
Man kan härvid klart urskilja två etapper. Då Hitler kom till
makten i början av 1933 hade det tyska näringsHvet visserligen redan
kommit förbi den djupaste punkten, som nåddes sommaren 1932,
men arbetslöshetssiffrorna voro ännu oerhörda, medan fabrikerna och
maskinerna endast ringa utnyttjades. Under hitlerregimens första
perlod kunde upprustningen därför stegras mycket kraftigt utan att
nya fabriker behövde byggas och utan att den tyska
produktionsapparaten behövde utvidgas. Det var tillräckligt att inlemma de
arbetslösa i produktionsprocessen, att köra för fullt i de fabriker och
med de maskiner, som funnos. Nya fabriker behövdes endast inom
enskilda näringsgrenar, där produktionsutvecklingen under de närmast
föregående åren sackat efter såsom t. ex. i automobllindustrin. På
sista tiden ungefär från 1937 ha avgörande förändringar inträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
