Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1938 - Nyborg, Sven: Tredje rikets kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 Sven Nyborg
allierade sig med framstegsvännerna och gemensamt vunno en stor
valseger — inom de skikt, som hotades av framstegen, det allmänna
samtalsämnet. Man kan hänvisa till en bok av den dåvarande ledaren
för alltyskarna, justitierådet Class, i vilken alla det tredje rikets
detaljer återfinnas och där det klart och tydligt kräves en våldsam aktion
mot arbetarrörelsen och liberalismen. Här angripes redan Stresemann
och hans dåvarande mycket moderata liberalism inom det
national-liberala partiet, som i regel stod tämligen långt till höger och för det
mesta samarbetade med de konservativa. Class krävde, att
socialistlagarna skulle återinföras, vilka gällde 1878—1890 och som riktade sig
även mot liberalismen. Hitler befann sig då i Munchen. Han berättar
själv i Min kamp om vad han där höll på med: jag studerade den
bismarckska undantagslagstiiftningen, avsikten, genomförandet och
resultatet.
Det var långt före världskriget och Versailles. Och
socialistlagarna av år 1878 som på väsentliga punkter måste anses som
förelöpare till tredje riket och som kommo till efter ett segerrikt
Versailles, efter Tysklands seger över Frankrike i 1870—71 års krig,
oroade folket trots att krigsskadestånden strömmade in och icke ut.
Det rör sig här icke om rent yttre paralleller utan om lika sociala
frontställningar, om lika sociala principer och strider. Man återfinner
nationalsocialismens alla väsentliga krav, särskilt antisemitismen, som
t. o. m. misstänkte Bismarck för att föra en politik för judarna och i
judarnas tjänst o. s. v. T. o. m. begreppet "tysk socialism" användes
redan på den tiden, och Marx och Engels behandlade denna rörelse i
kommunistiska manifestet. Så många andra ooh nya drag denna tyska
socialism i dag än givetvis har, har Marx’ och Engels dåvarande
karakteristik icke föråldrats men behöver kompletteras.
Till sitt sociala innehåll förblev den tyska socialismen fram till våra
dagar reaktionär och tillika utopisk, som det hette i kommunistiska
manifestet. Det är tragiskt men var också socialt betingat, att det icke
var möjligt att i Tyskland i motsats till det till sin struktur helt
annorlunda Sverge åvägabringa ett varaktigt politiskt samarbete
mellan arbetare och bönder, industriarbetare och medelklass. Och tyvärr
misslyckades detta icke på grund av dålig strategi, icke på grund av
att några ledare icke förstodo sammanhangen utan på grund av
mycket mer och något mycket värre.
Om man fastställer att Tysklands medelklasskikt alltmer vänt sig
mot framstegen i samhället i deras borgerliga form liberalismen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
