Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 31 aug. 1938 - Sternberg, Fritz: Västmakternas krigsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västmakternas krigsberedskap 399
än må komma till synes, av utomordendig betydelse. Under själva
kriget iskulle däremot ett uppgivande av vissa hotade delar och ett
avbrytande av föribindeliserna mellan dem och moderlandet icke på
ett avgörande sätt förminska landets förmåga att föra krig.
En tredje faktor kan däremot spela en roll. England har icke
heller nu allmän värnplikt. Det hade före världskriget ingen militär och
ingen ekonomisk generalstab, men nu försöker man skapa vissa
förutsättningar för en ekonomisk sådan. Så omfattande förberedebema
på detta område än äro, kommer det dock, emedan England icke har
allmän värnplikt, att ta ganska lång tid, innan den militära förmågan
svarar mot den ekonomiska.
Det Tredje .riket är initensivt verksamt för att förkorta tiden för
den industriella mobiliseringen, att vara på platsen kort efter
krigsutbrottet med hela sin förmåga. Långsam engelsk takt så som 1914
kan därför lätt ieda till en stark förminskning av styrkan hos den
maktgrupp, på vars sida England står, särskilt om krigets varaktighet
blir kortare. Man börjar dra konsekvenserna härav i England. Vid
flottan såväl som vid byggandet av flygplan forceras takten och om
England redan nu söker skaffa sig viss amerikansk hjälp vid sin
upprustning, så visar detta mycket tydligt att man i England börjar
förstå riskerna av en alltför långsam industriell mobilisering.
II. Frankrike.
En analys av den franska förmågan att föra krig kan göras på olika
sätt. Klarast tycks dock bli, om vi jämföra Frankrikes nuvarande läge
med läget under världskriget och därvid framhäva de viktigaste
förändringarna. Frankrike, vars befolkning 1870 blott var några
miljoner mindre än den tyska, 37 respektive 41 milj., började världskriget
med en befolkningssiffra, som blott var omkring två tredjedelar av
den tyska, 39 respektive 65. I Frankrike utgjorde stadsbefolkningen
1911 17,5 milj. eller 44 procent av befolkningen, i Tyskland var
stadsbefolkningen dubbelt så stor, 39 milj. 1910 eller 60 procent av
befolkningen. Industrialiseringen hade fått mycket snabbare takt i
Tyskland än i Frankrike. 1913 uppskattades den franska
industriproduktionen tiiM knappt hälften av den tyska. Däremot fick
Frankrike finansiellt välrustat och med betydande kapitaltillgångar ut i
kriget. Dessa uppskattades till ungefär 40 miljarder guldfrancs. För
Frankrikes styrka, under världskriget var det av avgörande betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
