Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Apelqvist, Seved: Kooperativ produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooper^ativ produktion 173
ningen till 5,7 milj. par, 1928 till 6,9 milj. par och 1929 till 7,2 milj.
par. På tre år ökades produktionsvolymen av dessa varor med över 50
proc. och trots att den maskinella drivkraften genom rationalisering
ökades från 8,392 eff. hkr år 1926 till 11,114 eff. hkr. år 1929, steg
antalet anställda inom den svenska gummiindustrin med över 40 proc.
På åtta år ökades antalet inom hela industrin sysselsatta med
omkring 2,000 personer eller med över 50 procent. Att döma av
sysselsättningsstatistiken, har denna utveckling inom gummiindustrin icke
skett på läderskoindustrins bekostnad. För övrigt har utvecklingen
inom margarinindustrin, där dock rationaliseringen varit långt starkare
än inom gummiindustrin, och inom glödlampsindustrin gått i samma
riktning.
Det torde också förhålla sig så, att en monopolistisk ordning, som
icke ger industriföretagen tillfälle att effektivt utnyttja sin
kapacitet och som undanhåller den stora massan av konsumenter en
eljest möjlig köpkraftsökning, måste inverka hämmande och
hindrande på näringslivets förmåga att skapa nya arbetstillfällen.
Upp-häves denna monopolistiska prisbildning, varigenom teknikens
framsteg successivt resulterar i sjunkande priser, måste såväl
produktionens som sysselsättningens volym växa och de breda lagrens
levnadsstandard förbättras: å ena sidan genom större
behovstillfreds-ställande och å den andra genom ökad arbetstillgång och bättre
in-komstmö j ligheter.
Det är naturligt, att konsumentkooperationen i första hand ägnar
sig åt att lösa sådana uppgifter, vilka direkt beröra renodlade
konsumentintressen. Men det är lätt att konstatera, att Kooperativa
för’bundet sedan det nått större finansiell st3^rka och ekonomisk
slagkraft även låtit andra synpunkter få utslagsgivande betydelse.
Sålunda har KF vid flera tillfällen gått något utom ramen för sina
naturliga uppgifter; ibland för att bidraga till skapandet av nya
svenska industrier, vid andra tillfällen för att i särskilda
krissituationer ställa sin kraft till förfogande. Och det har mer än en gång
med all önskvärd tydlighet framgått, att det gamla talet om att
folkliga, demokratiskt förvaltade, kollektivt ägda ekonomiska
företag skulle sakna initiativkraft, nyskaparvilja och företagsamhet icke
är något annat än ett löst talesätt.
För ett tiotal år sedan började KF förbereda den
kassaapparatindustri, som förbundet sedan 1930 bedrivit och som till helt nyli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
