Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 28 maj 1939 - Ekonomisk krigsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK KRIGSBEREDSKAP
Faran för krig har icke bara kallat fram militära
beredskapsåtgärder. Efter krisen i september har man med större allvar än förut
tvingats att överväga, vilka återverkningar krig eller krigsfara kunna
komma att få på det ekonomiska området, och vilka åtgärder
statsmaktema rimligen måste vara beredda på att i sådana lägen vidtaga.
Dessa överväganden ha bland annat lett till att regeringen lagt fram
för riksdagen en rad olika lagförslag, som alla ha det gemensamma
kännetecknet att de innebära vidsträckta fullmakter åt regeringen att
under vissa förutsättningar ingripa i medborgarnas annars givna rätt
att fritt förfoga över sina tillgångar. Varor och annan egendom skola
sålunda kunna tagas i beslag — mot skälig ersättning — enligt en
allmän förfogandelag. Maximipris skola kunna fastställas. All enskild
handel med utländska valutor skall kunna förbjudas och riksbanken
göras till innehavare av monopol på detta område. Däremot har
regeringen icke ansett frågan om förfogande över medborgarnas
arbetskraft vara tillräckligt klarlagd, för att det skulle vara möjligt att taga
ståndpunkt till kravet på en s. k. civil tjänsteplikt. Det utredes av
tillkallade sakkunniga.
Dröjsmålet med att skrida till avgörande beslut i fråga om
tjänsteplikten får väl tolkas som ett utslag av tveksamhet inför en åtgärd,
som så djupt skulle ingripa i medborgarnas liv och så starkt begränsa
deras personliga frihet. Man hade kunnat vänta, att de som ivrigast
bruka föra talan för den enskildes rörelsefrihet på det ekonomiska
området, skulle ha lättast att förstå en dylik tveksamhet. Nu är det
icke alldeles fritt, att man fått det motsatta intrycket. Klagomålen över
regeringens dröjsmål att offentliggöra ett preliminärt lagutkast
motiverades visserligen också med att man icke ville bli överraskad och
ställd i ett plötsligt tvångsläge, men uttrycken av ovilja mot denna art
av frihetens begränsning ha varit långt mindre utpräglade, än de som
framkallats av förslagen att inskränka den enskildes rätt att fritt
förfoga över materiella tillgångar. Det var knappast oväntat, att åtminstone
socialdemokraterna i regeringen skulle utgå från ett annat sätt att
bedöma olika slag av medborgerliga friheter och sålunda betrakta
ingreppen mot person som en allvarligare sak än ingrepp mot egendom.
Fullmakterna att ingripa i det ekonomiska livet ha ansetts innebära
så långtgående befogenheter för regeringen, att deras sättande i kraft
bundits vid villkoret att riksdagen samtidigt inkallas eller inom kort
tid sammanträder. Icke ens detta har emellertid för en del av kriti-
21 Tiden N:r 6. igsg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
