Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Backlund, Sven: Saint-Simon och Marx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saint-Simon och Marx 545
som sträcka sig långt och vida. Näi’ sådant händer dagligen inför
våra ögon vore det egendomligt, om det aldrig hände i historien.
Antag för något ögonblick, att någon växel lades fel 1848 och att
Europa rusade in på fel spår; och att vi uppleva, sedan ett par
generationer tillbaka sammanstötningens ögonblick. Detta säges
uteslutande för att stimulera till en revision av de sista 150 årens historia,
med andra ord: den tekniska revolutionens historia. Saint-Simon fann
icke de arbetsgivare han sökte. Men Karl Marx fann icke heller de
proletärer han sökte. 1848 glider Europa över från en ensidighet till
en annan. Det glider över från fransk individualism till den tyska
kollektivismen. Om detta är riktigt blir följande fråga av stort
intresse: "Ha icke de katastrofer, som följt på varandra på grund av
dessa ensidigheter kommit att dölja för oss, att den industriella
socialismen är sann i sin kärna?" Och vad är då den industriella
socialismens kärna? Jo, det är detta: "Människan kan med maskinen lyfta
samhället ur dess misär. Det gemensamma medvetandet härom hos
oss människor, som dagligen befinna sig framför maskinerna, bildar
det ideologiska underlaget för en ny samhällsklass, som jag vill kalla
den industriella samhällsklassen. Med andra ord. Storindustrins män
kunna om de vilja det, ställa storindustrin i en idés tjänst. Denna idé
är världens fred; och till människorna en god vilja." Om denna
storindustrins trans-nationella historiska mission äro i själva verket
Saint-Simon och Karl Marx ense. De ha rätt båda i detta, som är
för dem båda gemensamt.
Saint-Simon liksom de övriga franska utopisterna äro alla
föregångare. De gå med sina tankars facklor i spetsen för ett industriellt
genombrott, som icke kommer till Frankrike förrän efter 1848.
Det märkliga är, att medan den franska idealismen går under i
bo-napartismen, går den tyska marxismen under i bolsjevism och nazism.
Jag upprepar här vad jag sade ovan: Saint-Simon finner icke de
industriledare han drömmer om. Karl Marx finner icke de proletärer
han drömmer om. Varför icke? Därför, att en industriledare vinner
icke styrka annat än under trycket av en stark och intelligent
fackförening; och ingen fackförening blir stark eller får tillfälle att utveckla
sin intelligens annat än under inflytande av en storvulen
industriledare. Det är två element, som behöva varandra för att kunna
utvecklas.
Den franska utopiska socialismen och den tyska vetenskapliga
socialismen utgöra sålunda endast källsprång för vår moderna euro-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
