Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1). Ii. Lawrence, Kriget och samhället 563
Bullret från industrin bröt ensamheten, de skarpa ljusen hånade den,
fast de inte syntes. En man kunde inte längre leva ensam och
tillbakadragen. Världen tillåter inga eremiter.
Det var inte kvinnans fel, inte heller kärlekens eller könets. Felet
låg där ute, i dessa ondskefulla elektriska ljus och i detta diaboliska
slammer från maskinerna. Där i en värld av lysten, lysten teknik och
mekaniserad lusta, gnistrande av ljus och smältande het metall och
larmande av trafiken, där låg det stora ondskefulla tinget, färdigt att
förstöra vad som inte fogade sig. Snart skulle det förgöra världen, och
blåklockorna skulle inte längre öppna sig. Alla sårbara ting måste
förgås under det rullande och rinnande järnet."
Jag tror — för att till slut säga några ord om min egen
uppfattning — att Lawrence i sin kritik av socialpolitiken skjuter långt över
målet. Även om livets värde inte (som i Sverge) går upp i socialt
välstånd, är likväl en viss materiell standard förutsättningen för frihet,
glädje och andlig bekymmerslöshet. Fattigdom är i vår tid varken ett
nödtvång eller ett ideal.
Lawrences största fel som social tänkare var, att han inte begränsade
sig till vad som kunde genomföras. Kritiken av den moderna
människans mekanisering är berättigad. Men vi kan för den skull inte
göra flera århundradens utveckling om intet och återgå till den mest
primitiva hantverksmässiga produktionsordning. Det är inte tänkbart
och heller inte önskvärt. I industrialiseringen ligger inte bara elände
utan också möjligheten till befrielse och större lycka — förutsatt att
människorna blir herre över maskinerna och inte maskinerna över
människan. Det finns heller ingenting i Lawrences utgångspunkter,
som förbjuder en sådan tankegång. Han vänder sig från början inte
mot maskienrna utan mot att människorna blir maskiner. Hans
uppfattning var densamma som Chestertons: "Synden består inte i att
maskinerna är mekaniska utan däri att människorna är mekaniserade."
Men i sitt lidelsefulla hat mot den industriella, sociala och
nationalistiska utveckling, som han bevittnade, glömmer han till slut bort att
göra denna åtskillnad. Han kastar ut barnet med badvattnet.
Om man godtar dessa skäl, kan man heller inte så kategoriskt som
Lawrence fördöma marxismen. Socialismens ekonomiska program är
inte något underordnat eller betydelselöst. Men hans kritik av den
ekonomiska och rationalistiska ensidigheten i marxismen kan ändå vara
på sin plats. Socialismens nederlag i Tyskland, dess urartning i Sovjet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
