Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Braatøy, Bjarne: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utrikeskrönika London 28. 11. 1939
——————————————————————————————
Efter tre månader
Precis tre månader efter det att Chamberlain över radion meddelade
världen, att Storbritannien var i krig med Hitler-Tyskland, avgav en lika
ärevördig herre över radion här i London en förkunnelse i samma fråga.
Men denna gång riktades talet bara till Tyskland. Och denna gång gick
budskapet ut på att tyskarna kunde ge upp kampen först som sist.
Talaren var den gamla tysklandsyännen Oswald Garrison Villard, redaktör
för den världsbekanta amerikanska veckotidskriften "The Nation", som har
gamla anor i amerikansk kulturkamp. Garrison Villard hade nyligen
återkommit till London från ett flera veckors besök i Tyskland och
Tjeckoslovakien, där han åtnjutit en förbluffande frihet att studera förhållandena.
Men han hade blivit så slagen av den "moral" och kampvilja, han nu
funnit i Storbritannien att de tidigare intrycken av nazisternas förmåga och
vilja till kamp försvann vid en jämförelse.
I Berlin hade han fått veta, att utrotningskriget mot de demokratiska
västmakterna skulle börja på våren. Denna spådom trummades i honom
från samma håll, med samma hetsiga bevisföring och lika entonigt som
man erinrar sig från maj månad i år, då tyskarna meddelade, att
utrotningskriget skulle vara över redan några få dagar efter själva krigsutbrottet.
Om vi icke segrat efter tre månader, äro vi förlorade — så löd parollen
den gången.
På denna punkt liksom på så många andra ha förväntningarna svikits
under krigets gång. Tjugo års rikliga spådomar om hur förfärligt nästa
världskrig skulile bli ha ännu icke vunnit bekräftelse. Sjökriget har nog
varit förfärligt, icke minst för de neutrala, men spådomarna ha ju
framför allt gällt luftkriget och de medel de krigförande skulle komma att
använda mot civilbefolkningen. Icke heller denna spådom har gått i full
uppfyllelse; detta kan sägas med ett visst förbehåll för de polska
händelserna. För Polen blev det ett blixtkrig, men löftet om ett blixtkrig
hade ju gällt Tysklands deltagande i ett världskrig och icke inbrottet i en
förhållandevis liten makts område.
Det märkligaste är, att kriget icke en gång blivit ett världskrig. Detta 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
