Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 5, 1940
- Wellander, Erik: Lektioner i svenska V. Främmande ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lektioner i svenska V
Erik Wellander
Främmande ord
Icke ringa svårigheter vållas en begynnande författare av de främmande
ord, som bilda en så väsentlig del av det svenska ordförrådet. Det är
vanskligheter av skilda slag, beroende på att de främmande orden ofta i
stavning eller uttal eller böjning och ej sällan i alla dessa avseenden avvika
från vad vi äro vana vid. Många erbjuda även särskilda svårigheter i fråga
om betydelse och användning.
De latinska lånorden äro jämförelsevis enkla i stavning och uttal. De
innehålla i regel inga ljud eller ljudförbindelser, där förhållandet mellan
stavning och uttal är alltför krångligt ur svensk synpunkt. Om någon råkar
skriva docent med s i stället för med c, så är det mindre farligt, man kan
ju tro att han är något slags nystavare. När de latinska orden skrivas
felaktigt, beror det emellertid merendels på att den skrivande icke har
ordentligt tagit reda på hur ordet skall låta. Många säga och skriva de trestaviga
orden diskussion och explosion fyrstaviga: diskussition och explosition.
Varför? Jo, den som gör så har aldrig sett efter ordentligt, han har utan
vidare inordnat dessa ord i den stora grupp av fyrstaviga ord, som han
känner väl till, typen disposition, exposition, expedition o. s. v. Om en och
annan skriver och säger jubelium (rimmande på helium) och fludium
(rimmande på studium), så beror det helt enkelt på att han icke tillräckligt
noga givit akt på hur orden skrivas: jubiléum och fluidum (med i före d).
Om ej heller tyska, danska och norska ord vålla större svårigheter i
svenskan, så beror det på att de i regel helt mekaniskt försvenskas och
anpassas efter våra språkvanor. Den som lånar det danska ordet fremtone
överflyttar utan vidare ordet till svenska och skriver framtona. Därmed får
detta ord en ny betydelse, men ingen svårighet uppstår i stavning eller uttal.
Annorlunda är det med de ord som lånas ur franskan och engelskan.
Där ha vi att göra med ljudsystem och stavningsprinciper, som äro oss
alldeles främmande. Det engelska ordet strike vållade på sin tid rätt
mycket huvudbry: skulle man uttala det efter stavningen, eller skulle man
stava det efter uttalet? Att behålla både engelsk stavning och engelskt uttal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:20:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1940/0317.html
