Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Johansson, Alf: Inför en arbetslöshetskris?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inför en arhetslöshetskris?
skulle visa nya drag i sysselsättningsutvecklingen har länge
förut-setts. Den skärpta avspärrningen under våren har stängt exportvägarna
för flera industrier, främst massadndustrin, och gjort andra nödlidande i
fråga om råvaror och bränslen.. Byggnadsverkslamhetens successiva
sam-mankrympning har fortsatt. På några industriområden råder fortfarande
brist på arbetskraft, varför omflyttningsbéhovet kvarstår. Men det är
uppenbarligen stor fara att arbetsmarknadsproblemet i fortsättningen icke kan
lösas enbart genom en utjämning mellan bristområden och
överskottsområden utan att tendenserna till sysselsättningsminskning komma att
överväga tendenserna till sysselsättningsökning med öppen arbetslöshet som
följd. Samtidigt kommer, om den politiska utvecklingen tillåter
förverkligandet av nu föreliggande planer, inkallelsernas omfattning att minska.
Starkast har tendensen till arbetslöshet gjort sig gällande inom
byggnadsfacken. Det blev omedelbart efter krigsutbrottet i höstas klart, att
byggnadsverksamheten för ordinära ändamål skulle komma att starkt begränsas.
En enquéte bland byggnadsföretagare, som socialstyrelsen gjorde i oktober
månad, gav tydligt besked därom. Även om inte de nya
kriskomplikationerna hade tillkommit, skulle sannolikt byggnadsverksamheten ha kommit
att inskränkas inom de närmaste åren. Den nivå, som gällde 1939, nära
25 proc. högre än 1938, kunde omöjligt ha hållits i längden. Krisen efter
krigsutbrottet, sammanhängande med kreditsvårigheter, höjda
materialpriser och ovisshet om bostadsefterfrågans utveckling, innebar sålunda en
brysk utlösning och stark skärpning av den reduktion av de senare årens
högt uppdrivna byggnadsverksamhet, som sannolikt förr eller senare skulle
ha kommit.
Först fram på sommaren detta år har byggnadsverksamhetens kritiska
läge framträtt med full skärpa. Säsongavmattningen under vintern uppfattas
som en normal sak. Vid krisens början förra hösten var ett mycket stort
antal byggnadsföretag projekterade, förberedda och delvis finansierade,
varför den byggnadsverksamhet, som innebar fullföljandet av tidigare
uppgjorda planer, under slutet av 1939 och början av 1940 trots
inskränkningar ännu var av betydande omfattning. I städer med mer än 30,000
invånare fullbordades under första kvartalet 1940 cirka 11,400 eldstäder
mot cirka 14,000 under samma kvartal 1939. Ännu under andra kvartalet
var antalet fullbordade eldstäder avsevärt mera än hälften av antalet
föregående år. Detta är emellertid att se som resultat av en produktion, som
planerats före krisen. Att bostadsbyggandet genomgår en fortsatt
sammandragning framgår därav, att antalet under byggnad varande eldstäder i
större städer vid halvårsskiftet var mindre än en fjärdedel av antalet vid
386
Tiden 7 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
