Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andliga tidsströmningar
sikte, som var i annalkande. Kanske var det mänskliga
hugskott som snart skulle tystna. Stundom var det ej så
lätt att bedöma huru mycket eller när det var av Gud
eller människor.
Jag kommer här ihåg en av mina lärare i kristendom,
pastor N. Fr. Graflund, och hans framställning därom.
Han drog en rak linje över den stora svarta tavlan och
stod sedan en god stund och såg på den. Vi undrade
vad han menade med den och vad som skulle komma.
Omsider sade ham med dämpad, vördnadsfull stämma: »Detta
är sanningen och dess raka väg genom tiderna. Teologien
enligt historien ser så ut.» Så började han teckna ett
litet avvikande streck uppåt. Detta betecknar en
framträdande åskådning, som söker göra någon del av läran
mera förnuftsenlig och begriplig. Så fortsatte han att draga
strecket ännu högre, och liknade det vid eftersägarnas
verk, som vilja göra det ännu bättre.
Här var höjdpunkten. nådd. Nästa streck gick nedåt
till sanningens linje. Här var trons ande verksam. Men
han fortsatte och gick nedåt med sin ritning, ett gott
stycke under linjen. Nu voro eftersägarna åter i aktion för
att förbättra reformatorns verk och råkade så ut i en
annan villfarelse. Och så bar clet återigen uppåt vid en
ny reformation. Det är mellan 50 à 60 år sedan, men jag
ser alltjämt den raka linjen på svarta tavlan med dess
sicksack-figurer omkring.
Vår begränsning i greppet av det andliga gör, att
meningsbrytningar måste uppstå, och vår själviskhet och
egenkärlek, att strider uppflamma. Vårt personliga
psyke är ock för var och en så individuellt präglad, att något
av självständighet gärna vill växa fram med tiden. Här
och var synes ock fara vara för handen, att självtillräck -
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
