Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eugenik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krigets utbrott 1870 blev E. regent.
Efter slaget vid Sedan flydde hon till
England och arbetade sedan på att
återinsätta sin son på Frankrikes tron.
Eugeni’k, se Rashygien.
Eukirdes, grekisk matematiker, som
levde omkring 300 f. Kr. Om E :s
levnadsomständigheter är föga känt;
däremot har hans i 13 böcker indelade
geometri, E:s Elementa (grunder),
orubbade bestått mera än två
årtusendens vetenskapliga prövning. Ehuru
vanligen i förkortad form ligga också
alltjämt E: s satser som grund för
undervisningen i geometri.
Eulcnspiegel [åjlenspi’gel], i den
tyska folksagan en upptågsmakare, om
vilken finns talrika skämtsägner.
Eunuck’, person, på vilken
könskörtlarna bortopererats och som i
Orienten användes som haremsväktare.
Euphorbia’ce£e, växtfamilj, vars
arter ha enkönade, små blommor. Från
en del arter erhållas kautschuk.
Andra arter odlas som prydnadsväxter.
Eura’sien, företrädesvis i geologin och
djurgeografin bruklig gemensam
beteckning för Europa och Asien med
undantag för Främre och Bortre Indien.
Eura’sier, beteckning för blandras
av europé och hindu.
Eureka [ev’reka], se Heureka.
EurFpides, omkring 480—406 f. Kr.,
den siste av det gamla Atens tre stora
sorgespelsförfattare, kunde tack vare
enskild förmögenhet leva ett oberoende
liv och tillbragte sina sista år i
Makedonien. E. utmärktes av en avgjort
filosofiskt och psykologiskt betonad
läggning. Hans starka religiösa tvivel
framkallade hätska angrepp från
komediförfattarna, särskilt Aristofanes.
Av E :s arbeten känner man 17
avslutade tragedier samt flera fragment.
Bland hans mest berömda sorgespel
märkas Medea, Iphigenia i
T a u r i s, O r e s t e s m. fl. Ur E :s
tragedier utvecklades det realistiska
dramat, närmast den s. k. nyare
attiska komedin.
Europa, den näst minsta
världsdelen, öarna inbegripna omkring 11
milj. kvkm. Landfast med Asien
mellan Ishavet och Kaspiska havet samt
mellan detta och Svarta havet.
Såsom naturliga landgränser kunna
sättas Uralbergen, Uralfloden och
Kaukasus ; politiskt går emellertid
gränsen in i Västsibirien fram emot
floden Tobol och söder om Kaukasus in
mot Persien och Mindre Asien.
Medelhavets öar (Cypern undantagen)
samt i Nordatlanten och Ishavet
Island, Björnön, Spetsbergen, Frans
Josefs land och Novaja Zembla räknas
också till E. Största utsträckningen
i E:s fastland är i n.—s., från
Nord-kap till kap Matapan i Grekland,
3,900 km.
Tidens Lexikon.
Södra E. är mestadels uppfyllt
av tertiära bergskedjor, tillhörande
den stora mediterrana
veckningsregio-nen. På Pyreneiska halvön inskränka
sig dessa till Pyrenéerna i n. och
Sierra Nevada i s., medan halvön i
övrigt till största delen utgör ett av
floder sönderskuret platåland. Sierra
Nevada ansluter sig över Atlasbergen
och Sicilien till Apenninerna, dessa
i sin ordning till Alperna, som n. om
Adriatiska havet grena upp sig och
dels ansluta sig till Karpaterna, som
ha sin fortsättning i Balkan, Krim
och Kaukasus, dels till de dinariska
vecksystem, som fortsätta ned genom
Grekland samt över Kreta förbindas
med Mindre Asiens bergskedjor.
Lom-bardiet och Ungerska slätten äro,
liksom Tyrrenska, Adriatiska och
Egeiska haven, förkastningssänkor, som
bildats i samband med den tertiära
veckningen. Vulkaner förekomma
förbundna med denna veckningsregion
ännu verksamma i de tyrrenska och
egeiska sänkorna (Vesuvius, Etna,
Stromboli, Santorin m. fl.),
utslocknade i Auvergne, Eifel, Böhmen,
Ungern. För övrigt finnas vulkaner i
Europa endast på Island, som är helt
och hållet uppbyggt av vulkaniskt
material, samt på n. Spetsbergen.
N. om den sydeuropeiska tertiära
veckregionen, i vilken även
Juraber-gen äro inbegripna, förekomma
rester av ett gammalt (hercyniskt)
vecksystem, till vilket Auvergne,
Vo-geserna, Schwarzwald samt de
medeltyska och böhmiska bergen
ävensom Bretagne och Cornwall höra.
Denna stora veckregion har blivit
genom förkastningar sönderstyckad, så
att de nämnda bergområdena nu
framträda som horstar, begränsade av
sänkningsfält, i vilka yngre
formationer utbreda sig. Av Ers övriga
bergsystem är Ural med dess
fortsättning i Novaja Zembla en
senpale-ozoisk bergskedja, den skandinaviska
fjällkedjan, som har sin fortsättning
åt sv. i de skotska högländerna och
åt n. i Västspetsbergen, av
huvudsakligen silurisk ålder. De mellan nu
omtalade bergskedjesystem inneslutna
delarna av E. äro till det mesta
låg-läuda och upptagna av horisontellt
eller flackt liggande
sedimentformationer med undantag av det stora
fenoskandiska området, där dessa äro
till största delen bortdenuderade, så
att äldre urberg bildar den
huvudsakliga berggrunden. Glaciala
avlagringar bilda rådande jordmåner inom
det forna stora nordeuropeiska
nedis-ningsområdet samt inom det alpina;
lössjord är rådande inom det
sydry-ska stäppområdet och sträcker sig
därifrån genom Mellaneuropa ända
fram emot Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
