Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filoktetes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde. Huvudparten av de filmer, som
förevisas är från detta land, vars
filmindustri är mycket kapitalstark
och utgör en betydande
exportindustri. De flesta amerikanska filmer
inspelas i Californien (Los Angeles).
Efter kriget har F. i Tyskland,
Frankrike och Italien blivit mera
konkur-rensduglig. Den svenska F. innehar
även ett ansett namn å
världsmarknaden. F. har allt mer visat sig kunna
konkurrera med teatern. Vid
inspelandet av filmer måste dock tagas
helt andra hänsyn än teatern kräver.
Målade kulisser kunna i regeln ej
användas. Mimiken måste nästan
överdrivet betonas. Till ersättning för den
förlust, som omöjligheten att använda
det talade ordet betyder, kan man
med filmen i stället bättre återge
akrobattrick, snabba scenväxlingar o.
dyl. Inom de olika ländernas F.
kan man tydligt särskilja olika
”stil”-riktningar. Den amerikanska F.
kännetecknas av en egendomlig blandning
av realism och moraliserande
romantik och når högst, när det gäller
dyrbara prakt- och massfilmer samt i
äventyrsfilmer. Den tyska F.
behandlar i allmänhet psykologiska problem,
ofta med väl stark dragning åt det
abnorma. Den franska F. sysslar
gärna med erotiska konflikter och
hämtar ofta sina ämnen från
storstadens halvvärld. Den svenska F.
karakteriseras i sina bästa alster av
en ideellt betonad romantik, frisk
hurtighet och utmärkta
landskapsbilder — För närvarande uppgå antalet
biografer i världen till över 50,000.
I Sverige skall all film kontrolleras
av statens biografbyrå, innan den får
förevisas.
Filokte’tes, i grekiska hjältesagan
en av kämparna i trojanska kriget,
som dödade Paris med Herakles’
pilar.
Filologi’, vetenskapen om språken
och om vetenskapliga och språkliga
dokument. I vidare bemärkelse har
man velat låta F. omfatta även
litteraturhistoria, mytologi och andra
gränsområden.
Fi’lon, omkring 20 f. Kr.—50 e. Kr.,
grekisk filosof av judisk börd, som
strävade att förena judisk tro med
grekisk filosofi. Hans läror fingo
en viss betydelse för den antika
kristendomens utveckling.
Filopoi’men, d. 183 f. Kr., grekisk
fältherre, ledare för det akaiska
förbundets armé. F. blev slagen och
tillfångatagen av romarna, vilka
inkallats av spartanerna och
messe-nierna i deras strid med förbundet.
F. har kallats ”den siste hellenen”.
Filosofi’, grek., ”kärlek till vishet”.
Hos grekerna utgjorde F. en
sammanfattning av alla vetenskapliga strä-
vanden att teoretiskt förklara
företeelserna till skillnad från empirin, det
erfarenhetsmässiga samlandet av
fakta. F. omfattade sålunda den
teoretiska sidan av alla vetenskaper, även
naturvetenskaperna. Numera omfattar
F. egentligen mera allmänna
principundersökningar om tillvarons väsen.
Gränsen är dock ingalunda skarp och
på senare tid har man allt mer
strävat att anknyta F. till psykologin
och till naturvetenskaperna. Varje
teoretisk spekulation måste för att nä
resultat utgå ifrån vissa mer eller
mindre säkra utgångspunkter, som
måste tagas för givna. Ett tänkande
i och för sig, som ej utgår från
någonting, är ej tänkbart. > I den mån
naturvetenskapen tränger fram till
utredningar över materiens väsen, i
den mån psykologin uppvisar
mekanismen för våra sinnesintryck och
föreställningar, blir det nödvändigt
för varje mera sammanfattande
principåskådning att taga i betraktande
dessa vetenskapers resultat.
Till F. hänföras dels logik och
kunskapsteori, som omfatta
undersökningar rörande det mänskliga
tänkandet och det mänskliga vetandets
beskaffenhet, dels metafysik, som
behandlar frågor rörande verklighetens
och tingens väsen och söker samarbeta
specialvetenskapernas resultat till
mera allmänna åskådningar. En del
filosofer förneka överhuvudtaget
möjligheten av en metafysik, av en
vetenskap om verkligheten, oberoende av
medvetandet. F. A. Lange har
exempelvis karakteriserat metafysiken som
”begreppsdiktning”. Till F. hör
vidare mera praktiskt inriktade grenar,
som rättsfilosofi, etik, estetik etc.
— Historia. Redan i forntiden
hava människor sökt bilda sig
föreställningar om tillvarons väsen och mål,
oftast i form av mer eller mindre
fan-tasifyllda åskådningar, vilka närmast
ha intresse för religionshistorien.
Först hos grekerna kan man tala om
en verklig F., en strävan att genom
logiskt och kritiskt tänkande uppnå
allmänna förklaringar. I huvudsak
kan man redan här skilja på tvenne
riktningar, en närmare jorden,
närmare naturvetenskapen, för vilken
Aristoteles är den förnämsta
representanten, en närmare poesin, mer
eller mindre djärvt uppbyggande
spekulativa system, vars mest lysande
representant Platon var. Under
medeltiden kom F. att fullständigt
behärskas av teologin, samtidigt som
dock den grekiska F. utövade ett
visst inflytande. Man hemföll till
liårklyverier och ordrytterier
(skolastiken). Under 1600-t. och 1700-t., när
tankefriheten blev större, kan man
tala om en renässans för F. (C a r-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
