Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnits i Sverige sedan 1200-t:s slut.
F. bodde vanligen på en befäst
kungsgård och hade till uppgift att uppbära
skatt och att vara kronans ombud vid
tingen. F. motsvaras numera närmast
av lands- och stadsfiskalerna.
Fogelberg, B. E., 178G—1854, svensk
bildhuggare, mestadels verksam i Rom.
F. arbetade för återuppväckandet av
de nordiska gudasagorna inom
konsten. Bland hans arbeten märkas
marmorstoder av Oden, Tor, Balder,
statyer av Birger Jarl, Gustav II
Adolf och Karl XIV Johan m. fl.
Fogelqvist, Torsten-, f. 1880, rektor
vid Brunnsviks folkhögskola 1912—18,
redaktör för Aftontidningen 1918—19
sedan litteraturkritiker i Dagens
Nyheter samt från 1925 redaktör för
politik och kultur. F. har utgivit
dikt-och essaysamlingar samt
reseskildringar och hör till våra mest kända
litteraturkritiska och kulturella
skriftställare.
Foggia [få’ddja], stad i n. delen av
landskapet Apulien, sö. Italien, 90.000
inv. Biskopssäte. Domkyrka från
1100-t. Viktig järnvägsknut. Handel
med spannmål, vin, olja etc.
Fogsvans, handsåg med brett blad
och handtag i den ena, bredare änden.
Forbos, ”den lysande”, namn på
solguden Apollon*.
Foinix, se Fenix.
Foka’ldistans, brännvidd, se
Brännpunkt.
Fo’kin, Mihail, f. 1880, jämte sin
hustru Vera Fokina. f. 188G, ryktbar
som förnyare på balettkonstens
område. Paret F. ha på talrika turnéer
i Europa och Amerika förvärvat en
vidsträckt popularitet.
JEVkion, omkring 400—317 f. Kr.,
grekisk statsman, arbetade på en
fredlig uppgörelse med Makedonien
och blev senare ledare för styrelsen
i Aten.
Fo’kus, brännpunkt*.
Fol., förkortning för folio*.
Folgefonnen, vidsträckt norsk
jökel, belägen på s. sidan av
Hardang-erfjord.
Foliant’, bok i folioformat.
Fo’lie, tunna blad av vissa metaller
(guld, silver, tenn etc). Se
Bladmetall.
Fo’Iio, förkortat fol. — 1.
Bokformat, som är tryckt och bundet sä att
varje pappersark är vikt endast en
gång och bildar två blad, fyra sidor.
— 2. Uppslag i räkenskapsbok.
Folkbibliotek, se
Folkbildningsarbete.
Folkbildningsarbete. Med F. el.
egentligare det fria F. avses det arbete,
som av stat, kommun el. enskilda
be-drives för att underlätta och främja
det självbildningsarbete, som de vux-
na vid sidan av sitt dagliga
förvärvsarbete kunna finna tid till.
De tre huvudformerna av F. kunna
sägas vara a)
folkbiblioteksverksamheten, b) den populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten och c)
stu-diecirkelsverksamlieten.
a) Till folkbiblioteken hänföras i
regel alla bibliotek, vars uppgifter ej
äro av vetenskaplig art. Statsanslag
fick folkbiblioteksverksamheten första
gången år 1905. Statsunderstöd utgår
för närvarande till de egentliga
folkbiblioteken, som i regel äro
kommunala institutioner, till skolbiblioteken,
till de största riksförbunden för
studiecirkelverksamhet för
studiecirkelbibliotek samt till bibliotek å
sjukvårdsinrättningar, som åtnjuta
understöd av allmänna medel. Sedan
1922 anordnas kurser för utbildande
av bibliotekarier vid ovannämnda
bibliotek. Antalet folk-, skol- och
studiecirkelbibliotek uppgick år 1924 till
över 5.000 med ett bokbestånd av över
2.300.000 band och en bokutlåning om
nära 5 milj. band. Sedan 1912
finnas tvenne statliga
bibliotekskonsu-lenter. De för
folkbiblioteksverksamheten särskilt intresserade
samman-slöto sig 1915 till föreningen Sveriges
allmänna biblioteksförening, som
utger tidskriften Biblioteksbladet, b)
Anslag till populärvetenskapliga
föreläsningar lämnades första gången
av riksdagen år 1884. Statsanslaget
är för budgetåret 1925—20 350,000 kr.
För föreläsningsverksamheten finnes
sedan år 1911 en särskild av staten
tillsatt föreläsningskonsulent. År 1922
var antalet föreläsningar i de
statsunderstödda föreläsningsanstalterna
över 15,000. c) Inom studiecirklarna
bedrives arbetet efter skiftande
metoder. Vissa studiecirklar äro
närmast att rubricera som bokin
köpsföreningar; inom andra bedrivas
mycket systematiska studier. Flertalet
studiecirklar äro anslutna till något
riksförbund. Det största av dessa är
Arbetarnas bildningsförbund med
1783 cirklar, 22,943 medlemmar och
25,378 möten under verksamhetsåret
1923—24. Därefter följa
godtemplar-orden, för vilken motsvarande siffror
äro 1,343, 19,156 och 10,954,
national-templarorden 482, 6,464 och 4,476,
blåbandsföreningen 218, 3,874 och 3,383
samt Jordbrukareungdomens förbund
med 108 studiecirklar och omkring
1.000 medlemmar.
Förutom de ovan nämnda
huvudformerna för F. torde böra nämnas
sommarkurserna vid universiteten, de av
vissa studentföreningar (t. ex.
Verdandi och Heimdal i Uppsala)
utgivna småskriftserierna samt de av
studentnationerna anordnade
hem-bygdskurserna. I syfte att göra kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
