Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fristad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1649. Flera prinsar och adelsmän
slöto sig sedan till F. och då
oppositionens ledare, Louis II av Condé,
arresterades, blossade striden upp på nytt
(unga F., el. prinsarnas F.) och
Ma-zarin flydde. Oppositionen förlorade
emellertid snart sin popularitet.
Ma-zarin återkom och enväldet var
hädanefter tryggat.
Fronde’ra, klandra, vara missnöjd
med. Jfr Fronden.
Front [frångt], framsida, ett
uttryck, som användes särskilt inom
militärväsendet.
Frontcspi’s. — 1. Ett på en
byggnads mitt uppskjutande parti, ofta
inneslutande vindsrum. — 2.
Titelplansch, titelblad.
Fronton [fråntå’n], gavel, uppförd
som prydnad över en fasad el. som
krön på fönster, dörrar etc. F. var
ursprungligen namn på de grekiska
templens triangelformade gavlar.
Frosch, nedre delen av en stråke,
vilken reglerar taglets spänning.
Frossa, malaria, en tropiksjukdom,
som sprides av myggor, tillhörande
släktet Anopheles. F. orsakas av ett
encelligt djur (Plasmodium). Genom
att suga blod från en sjuk smittas
myggan, i vars spottkörtlar
smittämnet sedan lever. Myggan smittar
sedan nya personer. Sjukdomen
karakteriseras av anfallsvis uppträdande
frossbrytningar med hög feber under
6 el. 8 timmar. Anfallen uppträda
med mellanrum på en till tre
dagar (varannandags-, tredjedagsfrossa).
Sjukdomen behandlas med kraftiga
kinadoser, som intagas några timmar,
innan anfallen väntas. Genom att låta
små mängder petroleum flyta ut över
vattensamlingar kan man omöjliggöra
för de i dessa levande myggornas
larver att andas. Därigenom har man
kunnat utrota den farliga myggarten
i stora områden av tropikerna,
varefter sjukdomen där praktiskt taget
försvunnit. I Sverige förekommer F.
endast mycket undantagsvis, då
klimatet här är för kallt för smittämnet.
Frost, se Nattfrost.
Frostfjäril (Cheimatobia brumata)
framkommer på höstsidan varav
namnet. Honan är gråbrun och vinglös
och beger sig krypande uppför
trädstammar (lövträd, särskilt fruktträd).
Hon uppsökes av hannen, som har
gråbruna, tvärbandade vingar med en
vingbredd av 2.5 cm. Äggen läggas
i veck av grenarna. Larven är
ljusgrön med brunt huvud och fina, vita
längdstrimmor. För att motverka F :s
härjningar uppsättas på hösten
lim-ringar kring trädens stammar. På
våren brukas besprutning med
kejsar-grönt el. blyarseniat.
Till F. räknas även andra
fjäril-arter, vilka framkomina sent på hö-
sten, såsom
Björkfrostmäta-r e n, som angriper björk, och
Lind-mätaren, som lever på lövträd,
helst lind, men även angriper
fruktträd.
Frostknölar. Vid lindrig köldskada
förlamas blodkärlen och orsakas
längre el. kortare tid kvarstående röd-blå
ansvällning med hetta och klåda.
Uppkomsten av F. gynnas av åtsittande
skor och handskar. F. behandlas med
lokala heta bad samt med penslingar
av jodsprit.
Frostminskningsanslag, se Nattfrost.
Froströk, dimma, som bildar sig,
när en kall luftström blandar sig med
en varm, t. ex. när kalla vindar från
landets inre på vintern blåsa ned i de
norska fjordarna med deras
jämförelsevis varma och fuktiga luft. Detta
är samma fenomen, som då kall
vinterluft genom en öppnad dörr
strömmar in i ett varmt rum.
Frostvittring, se Vittring.
Frotté el. Frottérvävnad, ett slags
bomullstyg med trådar utskjutande i
små öglor på båda sidor.
Frotte’ra, gnida.
Fructidor [fryktidå’r], franska
revo-lutionskalenderns tolfte månad. F.
motsvarade slutet av augusti och
början av september.
Fruga’1, enkel, torftig.
Fruit [frui’j, fr., frukt.
Frukt uppkommer ur fruktämnet
liksom fröet ur fröämnet. F. består
av en fruktvägg, sammansatt av ett
el. flera fruktblad. Vid väggen sitta
frön fästade medelst fröfästen. Man
indelar F. i fröhus el. kapsel,
som har torr vägg och öppnar sig på
olika sätt, genom längdspringor
(valvler), lock el. porer etc. t. ex. ärta;
vallmo, nöt, som vanligen är enrummig
och har torr, hård vägg samt vid
mognaden avfaller oöppnad t. ex.
hassel, råg, bär, som ha saftig
fruktvägg, stenfrukt, som har
fruktväggen delad i ett inre stenhårt lager
(endokarp) och ett yttre saftigt lager
(ektokarp) t. ex. plommon, körsbär.
Skenfrukter kallas F., i vilka
även andra delar än fruktämnet ingå
t. ex. nypon, där en flaskformig
blombotten omsluter talrika nötter. Jfr
Frö och Pistill.
Fruktblad, se Blomma.
Fruktessen’ser, spritlösningar av
eteriska oljor, erhållna från frukter. F.
användas vid tillverkningar av
likörer, läskedrycker m. m.
Fruktifice’ra, sätta frukt.
Fruktkropp, se Svampar.
Fruktmögel, av olika svamparter
orsakad sjukdom hos fruktträd.
Kvistar och blommor svartna och vissna
på våren. På den mogna frukten
uppträda mögelvårtor och frukterna bliva
slutligen härda ocja glänsande el,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
