Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härskning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hit liöra arabisk häst, engelskt
fullblod samt genom korsningar mellan
dessa och andra raser erhållna,
särskilt som vagnshästar lämpliga
halvblod, såsom Clevelandsliiisten och
Han-noveranare, en jämförelsevis kraftigt
byggd oeh storvuxen halvblodshäst.
De kallblodiga raserna äro
grovt byggda och ha trögt lynne. De
äro lämpliga som arbetshästar. Hit
hör ardenner- el. belgisk häst och
Clydesdalehästen. Till denna grupp
räknas även den nordsvenska hästen,
vilken dock står den varmblodiga
gruppen närmare. Detta är iiven
fallet med norsk fjord- el. östlandsliäst.
En särskild grupp bilda de småvuxna
po n nyraser 11 a, till vilka höra
Is-lands- och Shetlandsras m. fl.
ölands-rasen är numera utdöd. Den
gotländska skogsrussen har på senare tid
blivit föremål för mera planmässig avel.
— Med hänsyn till färgen variera
dessa raser i stor utsträckning.
Täckhåren, d. v. s. själva fällen, samt
skyddshåren el. taglet ha ofta olika
färg. En helt svart häst benämnes ofta
rapp. Bruna H. ha svarta
skydds-liår och bruna täckhår. Äro såväl
täckhår som skyddshår bruna kallas
hästen fux. Skinilar ha ljusa
botten-liår, blandade med grå el. bruna.
Bilda de mörkare håren ringar, kallas
hästen apelkastad. Om hästen
fläckvis har olika färg, kallas den skäck.
H." ha ofta vita fläckar el. tecken på
huvudet el. benen. En vit fläck i
pannan kallas stjärn, en vit fläck på
nosen snopp, en vit strimma över liela
huvudets framsida kallas bläs. Vita
tecken på benen kallas allt efter sin
mindre el. större utbredning krona,
(el. kota), halvstrumpa el. helstrumpa.
Jfr Bil. Hästraser.
Hästskobåge, se Båge.
Hiistskonäsor (Rhinolophidte), en
familj fladdermöss, som ha egendomliga
hästskolikt anordnade nosbihang. H.
finnas i tropiska trakter och leva av
insekter.
Hästsvans, turkisk beteckning för de
högsta militära värdigheterna. H.
användes till 1820-t. även i stället för
fana fäst vid en förgylld halvmåne,
som uppbars av en stång.
Hästveda, municipalsamhälle i n.
Skåne. 400 inv.
Hättebröder, fetaliebröder*.
Hävd. Om man i god tro på grund
av formellt laga fång utövar
äganderätten till fast egendom under längre
tid, förvärvar man äganderätt, även
om man ursprungligen ej haft
sådan. Har man i god tro besuttit
fast egendom under 20 år efter
vunnen lagfart, är man skyddad mot
klander av äganderätten. I dessa 20
år inräknas i allmänhet även
föregående ägares besittningstid. Är det
fråga om urminnes H., d. v. s. har
man besuttit viss egendom så länge
någon kan minnas, kan lagfart ej
erhållas. Bevisas emellertid i sådant
fall, att företrädaren på orättmätigt
sätt tillvällat sig egendomen, har H.
icke verkan. Urminnes H. gäller även
servitutsrätt, och frälseränterätt.
Hävdeförteckning, handling, som vid
skiftad jord upprättas av lantmätare
och som skall undertecknas av
delägarna, att de erkänna den som riktig.
Hävd och hembygd, se
Fornminnesföreningar.
Till vänster sughävert, till höger
stick-hävert.
Hä’vert. Sugliäverten är ett omböjt
rör, medelst vilket vätska ledes från
ett högre till ett lägre placerat kärl.
Vätskan flyter av sig själv, sedan den
sugits genom den kortare skänkeln,
förbi omböjningen och så långt ned i
den längre skänkeln, att vätskeytan
där befinner sig lägre än i det högre
placerade kärlet. Stickhäverten el.
pi-petten är ett med en utblåsning
försett glasrör. Om rörets smalare ända
sänkes ned i en vätska, och den övre
ändan därefter tilltäppes, rinner, dä
pipetten lyftes upp ur vätskan, endast
en del av denna ut. Luften i
pipetten över vätskan blir nämligen
förtunnad och dess tryck därigenom
mindre än det yttre lufttrycket.
Hävstång, en kring en fast punkt
vridbar kropp, som användes t. ex.
för att lyfta tunga föremål. Spettet
är sålunda en H., en sockerkniv är
också en H., likaledes kan en ratt
betecknas som en H.. En rak hävstång
kallas enarmad, om kraften och lasten
äro anbragta på samma sida om
un-derstödspunkten, tvåarmad, om do
ligga på ömse sidor om denna. Med
en krafts statiska moment el. dess
vridningsmoment förstås produkten
av kraften och dess liävstångsarm,
det vill säga det vinkelräta avståndet
frän understödspunkten till kraftens
riktningslinje. En H. är i jämvikt,
då summan av statiska mpmenten av
de krafter, som vilja vrida den åt
ena hållet, är lika stor som summan
av statiska momenten av de krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
