Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokkola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma produkter, som utvinnas vid
gasverken). Av K. finnas för olika
ändamål lämpade sorter, som skiljas
åt genom styckenas storlek,
värmevärdet, askhalten, frihet från svavel och
andra inblandningar m. m.
Koksalt el. natriumklorid [NaCl]
erhålles huvudsakligen genom
gruvbrytning av bergsalt men även
genom avdunstning av havsvatten
(”salt-sjudning”). I motsats mot de flesta
andra ämnen löses koksalt lika lätt i
kallt som varmt vatten. Förutom som
krydda och konserveringsmedel för
matvaror användes koksalt som
råämne i den kem. industrin bland
annat vid fabrikation av soda och
saltsyra.
Koktermometer är detsamma som
hypsometer*.
Kol är en metalloid, närmast
besläktad med kisel. Kem. tecken C.
Atomvikt 12. Atomvärde 2 el. oftast
4. I naturen förekommer K. fritt
såsom diamant och grafit samt i
kolsyrans salter, karbonaten, av vilka det
viktigaste är kalciumkarbonatet
(marmor, kalksten, krita), i koldioxiden i
luften samt i det ofantliga antal
föreningar, varav deu organiska naturen
är uppbyggd, och dessa föreningars
omvandlingsprodukter (brunkol,
stenkol, torv). K. kan i fritt tillstånd
uppträda i olika allotropiska
modifikationer såsom diamant och grafit
(kristalliserade) samt såsom amorft
kol. Det. sistnämnda, som erhålles
genom torrdestillation åv organiska
ämnen, förekommer i handeln mer el.
mindre rent under ett flertal olika
på framställningssättet beroende
benämningar såsom benkol*, djurkol*,
koks*, retortkol, träkol* m. fl. Om
kolföreningarna se de olika föreningarnas
namn. Jfr även Stenkol.
Kol-, i sammansättningar med-,
samman-.
Ko’la, halvö i nv. Ryssland, mellan
Norra ishavet och Vita havet.
Omkring 100,000 kvkm. K. är
huvudsakligen bebodd av lappar. K. utgöres
till stor del av en högplatå, rik på
skog och sjöar. N. kusten,
Murman-kusten, är höglänt och otillgänglig.
Hamnstaden Alexandrowsk är
ändpunkt för Murmanbanan, som
färdigbyggdes under världskriget och satte
Leningrad i förbindelse med den året
om öppna Murmankusten.
Kolartro, naiv tillförsikt, blind
tilltro.
Ko’laträd (Cola acuminata och C.
vera), träd, odlade framför allt i
Västafrika. Fröna, kolanötterna, ätas
el. tuggas som njutningsmedel. De
innehålla bland annat stärkelse samt
koffein (2%).
Ko’lberg-, hamnstad i preussiska
provinsen Pommern, n. Tyskland.
29.000 inv. Fordom befäst. Intogs av
svenskarna år 1631.
Kolbäcksån utgör avlopp för
Väsman, Barken m. fl. sjöar i Dalarna
och utfaller i v. delen av Mälaren.
170 km. lång.
Ko’lding, stad vid Kolding fjord av
Lilla Bält, sö. Jylland, Danmark.
17.000 inv. Livsmedelsindustri.
To-baksfabrik. Handel med spannmål
ocli trävaror. K. var redan under
medeltiden en betydande stad; efter
Danmarks förlust av Schleswig fick
den betydelse som gränsstad.
Koldioxi’d, se Kolsyra.
Koldisulfi’d, se Kolsvavla.
Ko’lera, en epidemisk sjukdom, som
orsakas av en bakterie. Efter några
timmar upp till fem dygn utbryta
häftiga diarréer. Sjukdomen åtföljes
vidare av hög feber; krafterna avtaga
mycket hastigt. Död inträffar i
omkring hälften av fallen. Sjukdomen
har sedan urminnes tider förekommit
i Indien och därifrån utbrett sig över
stora delar av jorden, flera gånger
även till Sverige. Den sista svenska
epidemin inträffade 1872—73 och
hejdades jämförelsevis snabbt. De flesta
civiliserade stater ha mot K. företagit
karantänanordningar.
Kole’risk, häftig, lätt retad.
Kolflöts, stenkolslager, se Stenkol.
Kolgu/jev, ö i Norra ishavet vid
ryska kusten. 3,500 kvkm. Upptages
till största delen av tundra.
Befolkningen utgöres av samojeder.
Kolhydra’t, en grupp organiska
föreningar, tillhörande den alifatiska
serien, som erhållit sitt namn därav,
att man tidigare trodde dem innehålla,
förutom kol, väte och syre i samma
proportioner som vatten. Numera
hänföras till K. dels de föreningar, som
jämte flera alkoholgrupper innehålla
en keton- el. aldehydgrupp, dels de
föreningar, som under upptagande av
vatten kunna ge upphov till
nyssnämnda föreningar. K. indelas i
sockerarter, stärkelse- och gummiarter
samt cellulosaarter. Sockerarterna
delas. i enkla sockerarter (glykoser), till
vilka höra druvsocker (glykos),
fruktsocker (fruktos), m. fl. och
sammansatta sockerarter såsom rörsocker
(sackaros), maltsocker (maltos) och
mjölksocker (laktos). Bland
stärkelsearterna må nämnas vanlig stärkelse
och glykogen, vilken sistnämnda
förekommer i djurorganismen. K. kan
numera framställas även på syntetisk
väg. Kolhydraten tillhöra de för
människan oundgängliga näringsämnena.
K. ha ungefär hälften så stort
näringsvärde som fett och ungefär lika
stort näringsvärde som äggviteämnen.
Födoämnen särskilt rika på K. äro
bröd, socker, potatis m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
