Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laksmi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lak’smi (Lakshmi), i den indiska
gudasagan namn på skönhetsgudinnan,
även personifierande lycka, makt ocli
rikedom. I de indiska fornsångerna
är L. en benämning på
kungavärdig-lieten. L. är även namn på Visnus
gemål, ”världens moder”. Hennes
symbol är lotusblomman.
Lakto’s, mjölksocker*.
Lakta’t, mjölksyrans salter.
Laku’n, lucka, brist, iliåligliet.
Lallerstedt, B., f. 18G4, arkitekt,
som bland annat byggt Tekniska
högskolan ocli Konstakademin i
Stockholm.
Lalo [lalå’], E., 1823—92, fransk
tonsättare, som bland annat skrivit den
mycket spelade violinkonserten S y
m-phonie Espagnole.
I«a’ma, ylletyg med på ena sidan
icke överskuren ludd, liknar flanell.
Lamaism, en tibetansk avart av
buddism. De ursprungliga buddistiska
lärorna lia i L. uppblandats med
inhemska, religiösa element, delvis av
grovt vidskeplig art. Samtidigt har
utbildats en egendomlig, kyrklig
organisation med oerhört talrika kloster.
Ledare för detta prästerskap är
Dalai-Lama i Lassa och Tasji-Lama i
Tasji-Lunpo. Den förre har haft det
största inflytandet och har från 1600-t.
även varit landets politiska styresman.
De bägge ledarna anses vara
återupp-ståndna buddistiska gudomligheter. —
Lama är egentligen titel för de
förnämligare munkarna men användes
ofta som tilltalsord för munkar i
allmänhet.
La Manche [lam&ngsj’], franska
namnet på Engelska kanalen.
de Lamarck’, J. B. de Monet, 1744—
1S29, fransk naturforskare, professor
i zoologi vid Muséum d’histoire
na-turelle 1793. L. har i sitt arbete
Phi-losophie zoologi q ue närmare
utformat den utvecklingsteori, som
under namn av Lamarckismen gått
till eftervärlden. L. vill tillmäta yttre
miljöförhållanden den största
betydelse för arternas uppkomst. Jfr
Utvecklingsläran.
Lamartine [-tin*], Alphonse de, 1790
—1809, fransk skald och politiker. L.
tillhör den nyromantiska riktningen
och hans diktverk (Méditations
poétique, Jocelyn, Voyage
en O r i e n t) äro de första rent
lyriska alstren i den romantiska
litteraturen. Som politiker spelade L. en
framskjuten roll efter
februarirevolutionen 1848, vilken mycket
påskyndats av L: s i demokratisk anda
skrivna arbete över girondisterna (H
isto-ire des Gir ön dins). L. var
under en tid ofantligt populär men
trädde efter 1851 alldeles tillbaka.
La’masliiktet (Lama el. Auchenia) är
ett släkte sydamerikanska kameldjur
Lama.
med spetsig nos, stora öron, lång hals
och långhårig, ullig päls. De leva i
bergstrakter. Tvenne arter Guana’kon
(L. huanachus) och Viku’njan (L.
vicugna) finnas i Anderna. Såsom
husdjur hållas Laman (L. glama) ocli
Alpaccan (L. pacos). Den förra är
svart, vit, brun el. fläckig, den
senare vanligen svart el. vit. De
användas som lastdjur och lämna jämväl
brukbar ull och ätbart kött.
Lamb [lsem], C., 1775—1834, engelsk
skriftställare, som skrivit en
uppskattad essaysamling, Essays of Eli a,
samt bl. a. utgivit ett sammandrag av
Shakespeares dramer i form av
berättelser.
Lamb’da, se Grekiska alfabetet.
Lambertska arvet. Under andra
hälften av 1600-t. bodde i Umeå en viss
Jonas Berntsson Lambert-Wenman,
vilken omkring 1690 lämnade Sverige
och i utlandet lär ha samlat en enorm
förmögenhet, delvis genom kaperi.
Efter hans död (omkring 1725) ha hans
släktingar gjort flera försök att utfå
hans efterlämnade förmögenhet, enligt
uppgift bestående av plantager i n.
Sydamerika samt fastigheter i
Holland. 1895 gjordes återigen ett
försök att erhålla arvet, dock utan att
detta lyckades. 1911 upptogs saken
ånyo av efterlevande i Amerika, ehuru
utan framgång.
Lamell’, tunn skiva.
LamelTkoppling, se
Friktionskopp-ling.
Lamen ta’bile, klagande.
Lamentation, jämmer, veklagan.
Lamhet, se Förlamning.
Lamina’ria, ett brunalgsläkte med
storvuxna arter, vilka ha bålen delad
i ett långt skaft och en bladlik, hel
el. flikig skiva. Tvenne arter äro
allmänna vid vår västkust. Vid
ostasiatiska kusterna tillvaratages arten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
