Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Paz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svärjelser, trolldom o. dyl. Så
utvecklades L:s läror till en folkreligion,
som fått talrika anhängare i Kina.
La Paz, stad i Bolivia, belägeh på
3,700 m. höjd i Anderna, nära sjön
Titicaca. 120,000 inv. Livlig
handelsstad. Universitet.
Lapida’rstil, stenstil, litterär stil,
som i korthet och kärnfullhet söker
likna de romerska steninskrifterna.
LapiTli, geol., små vulkaniska
bomber.
La’pis, silvernitrat, se Silver.
Laplace [-plass’], P. S., 1749—1827,
fransk astronom, upphovsman till
teorin om vårt solsystems uppkomst
ur en gasnebulosa, en teori, som också
benämnes den Kant-Laplaceska,
emedan den tyske filosofen Kant tidigare
framställt en i vissa avseenden
liknande teori.
La Pla*ta. — 1. Rio de la Plata
(”Silverfloden”), egentligen namn på
en gemensam, väldig mynningsvik,
jordens bredaste, för floderna Paranå
och Uruguay, på Sydamerikas ö. kust.
L. är synnerligen grund. Dess
ytvidd är omkring 35,000 kvkm., dess
längd omkring 300 km. och dess bredd
intill 200 km. — 2. Huvudstad i
provinsen Buenos Aires, Argentina,
belägen vid L. 1. 150,000 inv. Universitet.
La Pla^astaterna, gemensam
benämning på de sydamerikanska
republikerna Argentina, Paraguay och
Uruguay.
Lappar, en folkstam, utbredd över
n. Europa, över Kola-halvön, n.
Finland, n. Sverige ned till Härjedalen
och n. Norge. Deras ursprung är föga
utrett. Man anser dem besläktade
med mongoliska rasen. Möjligen äro
de en återstod av en gammal ras, som
vid istidens slut från ö. Europa följt
den vikande isen mot n. Deras
ursprungliga språk finnes endast
bevarat i några ortnamn. De tala på
olika sätt ombildad finska. Till
utseendet äro de i allmänhet svartögda,
brunhåriga och kortskalliga samt ha
breda kindkotor men smalt hakparti.
Kroppslängden är liten, omkring 100
cm. En del L. ha övergått till bofast
levnadssätt. De flesta leva som
nomader av sina renhjordar, liksom deras
förfäder sedan årtusenden. De
vandrande lapparna ha bättre än de
bofasta bibehållit sin egenart, men de
äro dock starkt uppblandade med
kringboende folk, finnar, svenskar,
norrmän etc. Lapparnas antal i
Sverige är omkring 7,000. Renantalet var
1921 omkring 170,000.
Lap^eenranta, se Villmanstrand.
Lappfogde, en ämbetsman i de
nordligaste länen, vilken det åligger att i
olika hänseenden verka för
tillgodoseende av lapparnas bästa samt tillse
att gällande lagar för renskötsel m. m.
efterlevas.
Lappförsamling, fyra
icke-territori-ella jämtländska församlingar, i vilka
endast lappar äro skrivna.
Lappland. — 1. I mera allmän
betydelse hela det av lappar befolkade
området i n. Skandinavien, n.
Finland och n. Ryssland. — 2. I mera
inskränkt mening, det svenska
Lappland, 118,000 kvkm., upptar
de inre och västra delarna av övre
Norrland, från Ångermanland och
Jämtland i s. till Sveriges gränsälv
mot Finland, Muonio älv, i n. L.
genomdrages av de stora
norrlandsälvarna med Ångermanälven i s. och Torne
älv i n., vilka alla genomflyta stora
fjälldalssjöar (Malgomaj, Storuman,
Hornavan, Saggat, Lulevattnen,
Tor-neträsk m. fl.), innan de lämna
fjällområdet, varefter de med starkare
fall strömma genom skogslandet.
Fjällområdet upptages till det mesta
av skiffrar och eruptivbergarter, som
ingå i den stora skandinaviska
bergs-kedjezonen med dess veckningar och
överskjutningar. Fjällkedjans ö. rand
markeras i allmänhet av en brant
avslutning, som utgör fronten av
de mot ö. överskjutna
bergmassorna. De högsta fjällen, 2,000 m.
och något mera, finnas mellan
Kvikkjokk och Torneträsk (Sarjek
och Kebnekaise). Där, liksom i
Su-litelma, förekomma också de största
och talrikaste glaciärerna.
Björkskogs-gränsen ligger i allmänhet på 6—700 m.
höjd, barrskogsgränsen 100—150 m.
lägre. Ungefär hälften av fjällområdet
når över trädgränsen, ö. om fjällen,
som upptaga ungefär en tredjedel av
L: s bredd, vidtar det stora
skogs-och myr-landet, inom vars norra del
dock enstaka fjäll höja sig över
skogs-gränsen (ex. Gällivare-Dundret).
L:s klimat är i v. påverkat av
Atlantens närhet och har i de högre
fjälltrakterna därför en riklig
nederbörd samt mindre stränga vintrar,
ö. om fjällen är däremot klimatet
utpräglat kontinentalt med ringa
nederbörd (500—300 mm.), låga
vintertemperaturer (ända ned till —50° C.) och
varm högsommar (ända upp till + 30°
C. och mera). Medeltemperaturen för
januari är för ö. L. — 12—15°
och för juli +12—14°. Sädesodling går
i ö. L. ända upp emot Torne älv, i s.
L. på gynnsamma lokaler även inom
det egentliga fjällområdets dalar.
Tiden mellan sådd och skörd är i n. L.
anmärkningsvärt kort (omkring 2
månader), beroende på ljustillgången.
Solen är i Gällivare oavbrutet uppe
över horisonten fr. 5 juni till 12 juli
och i Vittangi, vid nordgränsen för
sädesodlingen, ett par veckor längre.
Boskapsskötseln är i L. en viktigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
