- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1857-1858

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxford ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nare ledningen av rikets
spannmålshandel samt direktionen av alla
tullar och licenser i de svenska
östersjöländerna, uppdrag, vilka han
skötte med stor skicklighet. O.
skötte denna tid även de polska
underhandlingarna och genomdrev det
fördelaktiga stilleståndet i Altmark
(1029). Under 30-åriga kriget
anförtroddes åt O. att bevara och stärka
det svenska väldet i Tyskland och
efter Gustav II Adolfs död framträdde
O. som den ledande och
sammanhållande kraften på den protestantiska
sidan i egenskap av Sveriges
fullmyndige legat i Tyskland. 163G återvände
han till Sverige och förde regeringen
under Kristinas omyndighetstid. 1G45
avslöt O. freden i Brömsebro.
Emellertid blev förhållandet mellan den
unga, självrådiga drottningen och den
gamle, försiktige rikskanslern
alltmera spänt och tidvis inträffade
fullständig brytning. Ett hårt slag för O.
var dock Kristinas tronavsägelse (1654),
som han i det längsta sökte förhindra.

— 2. Bengt Bengtsson O., kallad
Re-sare-Bengt, 1591—1643, friherre, riks:
råd. O. företog vidsträckta resor i
Europa och österlandet och
förskaffade sig stor lärdom och sällsynta
språkkunskaper. Han användes av
Gustav Adolf i flera diplomatiska
uppdrag och tjänstgjorde senare bland
annat som generalguvernör i Livland
och Ingermanland. — 3. Bengt
Gabri-elsson O., 1623—1702, greve,
kanslipresident. O. ägde utomordentliga
statsmannaegenskaper och hans
förmåga togs livligt i anspråk av
Kristina och än mer av Karl X Gustav, hos
vilken han åtnjöt stort förtroende
under hela dennes regering. Sin största
politiska roll spelade O. emellertid
under Karl XI: s regering, då han från
1680 med ovanlig skicklighet och
klokhet ledde de utrikes ärendena och i
nära ett tjugutal år sörjde för
fredens bevarande. O. var en av
förmyndarna för Karl XII och sökte
sedermera hos den unge konungen finna
gehör för sina kloka råd, dock ofta
förgäves. — 4. Johan Gabriel O., 1750
—1818, greve, skald, ämbetsman,
hovman. De förnämsta alstren av O: s
diktning (Skördarna, Dagens
stunder) falla inom den
naturbe-skrivande poesins område. O. skrev
även skämtsamma och kvicka
tillfällighetsdikter (Disa).

Oxford [åkks’f«d],
universitetsstad vid Thames, mellersta England.

57,000 inv. Universitetet (sedan 1200-t.)
är ett av världens äldsta och tillika
med Cambridge det förnämsta i
England. Antalet studenter uppgick år
1925 till 4,200.

Ox’forddown-får [-da’on-], se
Får-skötsel.

Oxhuvud, äldre rymdmått med i
olika länder varierande storlek. I
Frankrike motsvarar sålunda ett O. (en
bar-rique) 228 liter, i England 286.25 liter.

Oxi’d, ett grundämnes förening med
syre. O., som med vatten giva syror,
kallas sura O. el. syreanhydrider. O.,
som kunna anses ha uppkommit ur
baser genom förlust av vatten, kallas
basiska O. el. basiska anhydrider.
Många grundämnen giva flera O.
Efter antalet ingående syreatomer
benämner man dessa dioxider, trioxider
etc. Man skiljer även ifråga om
grundämnen, som kunna förekomma med
växlande valens, mellan egentliga
oxider och oxiduler, varvid den
sistnämnda benämningen gives åt den förening,
i vilken grundämnet ifråga ingår med
den lägre valensen. Kväve kan
sålunda med syre giva icke mindre än fem
föreningar: kvävoxidul [N2O],
kväv-oxid [NO], kvävetrioxid [N2O3],
kväve-tetroxid el. kvävedioxid [N2O4 el.
NO2] samt kvävepentoxid [N2O5].
Oxider, som innehålla mer syre än den
vanliga oxiden, kallas understundom
superoxider t. ex. vätesuperoxid, kem.
formel I-I2O2, som innehåller mera syre
än den vanliga väteoxiden el. vatten,
kem. formel H2O. Oxider, som
innehålla mindre syre än den vanliga
oxiden, kallas för suboxider.

Oxidation, varje kemisk reaktion,
vid vilken syre bindes.
Oxidations-medel äro ämnen, som lätt avge syre
t. ex. kaliumpermanganat,
kaliumklo-rat och vätesuperoxid. Som O.
betecknas också understundom
tillförandet av klor el. andra negativa
radikaler el. slutligen borttagandet av
väte. Motsatsen till O. är reduktion.

Oxide’rat silver, blandningar av
silver och svavelsilver, som användas till
inläggningar på silverarbeten. Även
silver, överdraget med en tunn hinna
av svavelsilver, benämnes O.

Oxideriva’t, kemiska föreningar, som
kunna anses uppkomna därigenom,
att väte ersatts med hydroxyl.

Oxidu’1, se Oxid.

Oxkommunism, gängse benämning
på den till tredje internationalen
anslutna riktningen av den svenska
kommunismen.

Ox’us, forntida namn på Amu-darja.

Oxöga, en med rund el. oval
öppning försedd teaterloge nära scenen.

0/okeri’t, se Jordvax.

Ozo’n, se Syre.

Oäkta kallades fordom barn, som
föddes av ogift moder. De barn, som
föddes inom äktenskap, kallades i
motsats till dessa för äkta. Ordet
”äkta” härstammar från det tyska ”Ehe”,
som betyder äktenskap. I nutida
lagspråk användes benämningen barn
utom äktenskap på samtliga de barn,
som fordom kallades O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0967.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free