Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parlamentarisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Parterr’, bakre delen av parkett i en
teatersalong.
Par’thenon, tempel på Atens
Akro-polis, helgat åt gudinnan Atkene. P.
fullbordades 438 f. Kr. I P. fanns
Atlienes berömda guldstaty, utförd av
Fidias. Av P. återstår numera endast
ruiner. En del av dess
skulpturutsmyckning förvaras i Britisli Museum
(Elginrelieferna).
Parti, del, andel; större varumängd;
roll i en opera; ett avslutat spel;
meningsfränder.
Partici’p, participium, ett verbs
ad-jektiviska böjningsform, vilken
angiver handlingen el. tillståndet såsom
en egenskap (han är road av skämt).
Participe’ra, deltaga, vara delaktig.
Partie égale [-ti’egall’], fr., jämnt
spel, samma villkor.
Partiell’, delvis.
Par’tien, se Parter.
Partik’el, smådel, småord.
Partikularism, benägenhet att föra
en självständig politik, att skilja sig
från en gemenskap (förening, stat el.
dyl.).
Partikularite’t, särskild
omständighet, enskildhet.
Partikulä’r, som rör en del (av-ett
föremål).
Par’tisk, som gynnar en part på en
annans bekostnad.
Par’tisk pil, ursprungligen en pil
avskjuten medan man låtsas fly, en
stridsmetod, som parterna skulle ha
använt. I överförd bemärkelse är P.
en elakhet, som yttras, just då man
vänder ryggen till för att avlägsna
sig.
Partitu’r, mus., överskådlig
sammanställning av de särskilda stämmorna,
ingående i ett tonstycke.
Partner [pa’tn-], eng., deltagare,
kompanjon, medspelare.
Partout, se Partu.
Partu el. partout, fr., ovillkorligen,
prompt, nödvändigtvis.
Parveny’, uppkomling (användes
särskilt i nedsättande betydelse).
Pas [pa’], fr., steg, danssteg. — P.
de quatre [dö katt’r], teaterdans,
utförd av fyra personer; pardans i
/•i takt och fyrdelade repriser.
Pascal [paskal’], B., 1623—62, fransk
fysiker och matematiker, filosof och
religiös författare. Inom fysiken var
P. t. ex. den förste, som
experimentellt bevisade riktigheten av den s. k.
hydrostatiska paradoxen. Inom
matematiken utgav han bland annat ett
arbete rörande de koniska sektionerna
och framställde sättet för
binomial-koefficienternas bildande. På det
religiösa området äro hans mest kända
arbeten den mot jesuiterna riktade
Lett res provinciales samt den
efter hans död utgivna boken
Pen-sées sur la religion.
Pascals princip [paskals’1, en
fysikalisk lag, enligt vilken det tryck, som
utövas på en vätska, som utfyller ett
slutet kärl, med oförändrad styrka
fortplantas till alla delar av kärlets
vägg.
Pasch, svensk konstnärsfamilj av
tyskt ursprung, varibland märkes
målaren Lorens P. d. y., 1733—1805.
P. studerade i Köpenhamn och Paris
och återvände 1766 till Stockholm, där
han 1793 blev direktör för
Konstakademin. P. åtnjöt stort rykte som
porträttmålare och han har utfört en
mångfald utmärkta porträtt i tidens
smak.
Pasch’a, den högsta turkiska titeln,
ungefär motsvarande ”excellens”.
Pas de Calais [pa dö kalä’]. — 1.
Sund mellan England och Frankrike,
utgörande den smalaste delen av
Engelska kanalen. — 2. Departement i n.
Frankrike, vid P. 1. 7,000 kvkm.,
990,000 inv.
Pas de quatre [pa dö kattr], se Pas.
Pasigrrafi’, allmänskrift, en skrift, så
inrättad, att den kan förstås av alla
jordens folk (som känna systemet),
oavsett vilket språk de tala. Var och
en läser den pasigrafiska skriften på
sitt modersmål. P: s grundprincip är
den, att varje begrepp el. relation
mellan begrepp utmärkes genom ett el.
flera skrivtecken.
Paskill’, smädeskrift.
Pass. — 1. Sänka, som korsar en
bergssträckning och tjänar som
förbindelseled mellan trakterna på ömse
sidor om densamma. — 2.
Legitima-tionsdokument för resande, utfärdat
av vederbörande myndighet.
Passa’bel, som går an, dräglig,
antaglig.
Passa’d, se Passadvindar.
Passa’dvindar, passader, vindar,
vilka blåsa i en och samma riktning
året om. I ett bälte kring ekvatorn,
”stilla bältet”, råder oftast vindstilla,
lågt lufttryck och kraftig nederbörd.
Det låga lufttrycket orsakar, att
luften strömmar till från båda håll.
Vindriktningen blir emellertid ej
vin-kelrät mot ekvatorn utan avviker på
grund av jordens rotation åt v.
Sålunda råda i ett bälte på norra
halvklotet beständiga nö. vindar,
nordost-passaden, och på s. halvklotet
beständiga sö. vindar, sydostpassaden. P.
äro särskilt utpräglade på
världshaven. De utmärkas av en synnerligen
ringa nederbörd. Passadregionerna
förflyttas åt s., då vinter råder på n.
halvklotet, under sommaren åt n. De
områden, vilka växelvis falla under
den torra passadregionen och det
ne-derbördsrika stilla bältet, ha
växelvis torr väderlek, torrtid, växelvis
kraftig nederbörd, regntid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
