Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vintrar och lietä. somrar. Av landets
areal beräknas 75 % vara öken, 10 %
betesmark, 10 % odlad mark och 5 %
skog. Floderna äro relativt
obetydliga och i det inre sina de ut i öknar
el. utmynna i saltsjöar och
sumpmarker (Kevirs). Bergstrakterna, särskilt
Elbrus sluttningar, ha rika skogar av
ädla lövträd. Trädgränsen ligger där
på omkring 2,500 m. höjd; däröver
vidtaga präktiga betesmarker. Det
inre landet, som till stor del upptages
av saltöknar, är fruktbart endast i
oaser, som vattnas från närliggande
berg. Här frambringas en mångfald
sydfrukter, såsom dadlar, oliver,
mandel, persikor, fikon, aprikoser,
apelsiner. Vidare odlas vete, ris, vin,
sockerrör, mullbärsträd, bomull, tobak,
opium. Husdjuren äro främst
last-och riddjuren kamel, dromedar, häst,
mulåsna och åsna samt får, getter och
fjäderfä. Nötkreatur spela en mera
underordnad roll. Viktigaste
exportvaror äro bomull, mattor, opium, ris,
hudar och skinn, vete, silke, gummi,
tobak. Största delen av exporten går
till Ryssland. Importens största
poster äro bomullstyger, socker, te,
metaller och metallvaror. Den inre
handeln är betydlig och förmedlas i stor
utsträckning genom karavaner. Av
befolkningen beräknas endast en
tredjedel vara äkta perser (den iranska
grenen av indogermanerna), i v. leva
kurder, och bland de till 2.5 milj.
uppskattade nomaderna förekomma ett
stort antal från omgivande länder
invandrade stammar. Religionen är
övervägande muhammedansk med ett
flertal sekter. P. regeras av en schah
(”konungarnas konung”), som till 1906
var envåldshärskare. Sedan 1926 är P.
konstitutionell monarki med en
representation av en kammare med 120
deputerade. P. har varit ett tvistefrö
mellan England och Ryssland, vilka
växelvis haft största inflytandet.
Krigsmakten är obetydlig och illa
organiserad. Sedan 1911 ha svenska
officerare inlagt stor förtjänst om orga-_
nisation och utbildning av ett rege-’
ringsgendarmeri på några regementen,
vilka torde utgöra arméns
värdefullaste del — Historia. I äldsta
tider beboddes hela Iran av
indoeuro-peiska folk, arier. På SOO-t. f. Kr.
omnämna assyriska kilinskrifter ett
land Medien, utgörande nv. delen av
nuvarande P. Mediska lydfurstar
styrde i P., men dessa störtades omkring
550 f. Kr. av Kyros av akemenidernas
ätt. Kyros grundläde det stora
persiska väldet och underlade sig
Medien. Akemeniderna härskade i
P. till 331 f. Kr. Kambyses besegrade
Egypten och Darius I intog bland
annat Tracien samt började för
perserriket ödesdigra strider med grekerna
(jfr Greklands historia), som
besegrade perserna i flera drabbningar
(Maraton 490, Salamis 480, Plataia 479).
Darius III besegrades (vid Granikos
334, Issos 333, Gaugamela 331) av den
macedoniska konungen Alexander
den store, vilken erövrade hela
perser-riket. Omkring 300 f. Kr. kom P.
under seleukidernas välde.
Bak-trien bröt sig emellertid ut omkring
250 f. Kr. och bildade ett
självständigt rike och ungefär samtidigt
gjordes även Partien oberoende av
arsaci-derna. Både de seleukidiska och
bak-triska väldena störtades av
arsacider-na, och P. blev en del av partiska
väldet. — Medeltiden. 226 e. Kr.
gjorde sig de inhemska
sasanider-n a till herrar i P. och härskade ända
till 641, då de besegrades av
muhammedanerna. P. blev en provins under
kalifatet i Bagdad. Emellertid
härskade kaliferna från 800-t. endast
till namnet i P., som i själva verket
styrdes av självständiga inhemska
dynastier, vilka för längre el. kortare
tid lyckades komma till makten.
S e 1 d s c li u k e r n a härskade i P.
1039—1194. 1097 gjorde sig k o v
a-r e s m-s chaherna oberoende och
härskade över en del av P. 1220
erövrades perserriket av
mongoler-n a under Djingis kan. Från honom
härstammade i 1-k a n e r n a s dynasti.
Omkring 1395 erövrade tatarerna under
Timur P., vilket ingick som en del
i det av honom bildade nya
mongoliska världsriket. Timuriderna
störtades 1468 av t u r k m enern a, vilka
lade under sig det persiska riket. —
Nyare tiden. Turkmenerna
efterträddes av en inhemsk kungaätt, s a*
f i derna (1499—1736). Under den
störste härskaren av denim ätt. Abbas
I (1586—1628) gjordes vidsträckta
erövringar. 1736—47 härskade N a d i r
Sch a h i P., men efter hans död
vid-togo långvariga inre stridigheter, tills
den kurdiska se n d-dynastin
gjorde sig till herrar över så gott som
hela P. Denna ätt störtades av k
a-d j a r-dynastin (1795—närvarande tid).
Under 1800-t uppkommo gränstvister,
vilka ledde till krig med Ryssland
(1800—13, 1825—28) och Turkiet (1821—
25). England och Ryssland
rivaliserade därefter om inflytandet över P.
På grund av förvecklingar med
Afga-nistan, där engelskt inflytande var
rådande, kom P. i krig med England
(1856—57). Efter freden behärskades
P. så gott som fullständigt av
England. 1907 ingingo England och
Ryssland en överenskommelse, i vilken P: s
oberoende garanterades. Under
världskriget sökte tyskarna få inflytande i
I\, men engelska trupper togo
ledningen över landet, som hotades av
anarki. 1919 ingick P. en ny överens-
Tidtns Lexikon.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
