Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisdomstol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknadspris benämnes det pris, som
uppkommer, då tillgången på en vara
kan betraktas som konstant.
Prisdomstol. Då under krig ett
fartyg uppbringats, en ”pris” tagits, skall
giltigheten av uppbringningen prövas
av en särskild domstol, en s. k.
prisdomstol. Då de rättsregler, som
härvid gällt, i allmänhet varit
ogynnsamma för ägarna av fartyg och last,
framfördes redan före världskriget
förslag om inrättande av en
internationell prisdomstol, som dels
omedelbart skulle avgöra vissa hithörande
frågor dels kunna pröva de utslag,
som meddelats av P. i respektive
länder. Förslaget har emellertid hittills
icke lett till något resultat.
Prisindex. P.-tabeller upprättas för
att möjliggöra en överblick
överprisnivåns förändringar. Samtidigt ge P.
upplysning om penningvärdets
förändringar, då en stegring av prisnivån
ju innebär, att penningvärdet fallit i
motsvarande grad. P. kunna även
upprättas för att vinna en överblick över
de förändringar, som prisen för en
viss grupp av varor undergått. Vid
upprättandet av P., som avse att
belysa den allmänna prisnivåns
förändringar, är det icke möjligt att
medtaga alla varor utan ett urval måste
göras, så att blott de för den allmänna
hushållningen betydelsefullaste
medtagas. Vanligen väljes som
utgångspunkt en viss bestämd tid. Prisen
vid denna tid för de varor, som skola
medtagas, sättas lika med 100. Om
priset för en viss vara vid den
tidpunkt, vars prisnivå skall undersökas,
stigit med exempelvis 35 %, mätes
alltså varans pris vid denna tidpunkt av
indextalet 135. På samma sätt
uträknas indextalen för alla de varor, som
skola medtagas. Genom
sammanläggning av indextalen och uträknande av
indextalens aritmetiska medium
erhålles ett mått på prisnivåns höjd. Dä
emellertid icke alla varor äro av
samma betydelse för folkhushållet, förfar
man ofta på det sättet, att man vid
uträkningen av medeltalet, låter vissa
varor ingå med en el. flera mångfalder
av sin index. Man erhåller härigenom
ett s. k. vägt medeltal. Ett flertal P.
finnas i olika länder, upprättade dels
av enskilda dels av offentliga
myndigheter. I Sverige offentliggör sålunda
kommerskollegium månatligen i
Kommersiella meddelanden en
partiprisin-dex, där utgångspunkten för
jämförelserna är år 1913. Socialstyrelsen
publicerar kvartalsvis i Sociala
meddelanden indextabeller, belysande
levnadskostnadernas förändringar sedan
juli 1914, och månatligen tabeller,
belysande livsmedelskostnadernas
(inbegripet kostnaderna för bränsle oeh
lyse) förändringar sedan samma tid.
Tidens Lexikon.
B
Huvudsnitt genom ett prisma. En
infallande stråle A brytes i B och C och
utgår ur prismat i riktningen CD.
Förhållandet mellan ii och h bestämmes
av brytningsindex. Vinkeln vid F
mellan CD : s oeh AB: s förlängningar (d)
ger strålens totala avvikning. v är
prismats brytande vinkel.
Prisma. — 1. Mat., se Polyeder. — 2.
Fys. Inom fysiken användas I regel
tre-sidiga, räta P., förfärdigade av ett
genomskinligt ämne, som är optiskt
tätare än omgivningen. Ett snitt
genom ett dylikt P., vinkelrätt mot dess
sidor, benämnes ett normalsnitt el. ett
huvudsnitt. Den väg, en ljusstråle,
som passerar ett dylikt prisma, följer,
framgår av bifogade figur. Den av P: s
sidor, som icke träffas av ljusstrålen,
benämnes dess bas, motstående
vinkel benämnes P: s brytande vinkel och
skärningslinjen mellan de två sidoytor
till P., som bilda denna vinkel, kallas
P: s brytande kant. För en ljusstråle,
som passerar ett dylikt P., gäller, att
den brytes mot basen från den
brytande kanten. Storleken av den totala
awikningen, d. v. s. vinkeln mellan
den infallande och den utgående
strålens förlängningar, är beroende pä
strålens infallsvinkel, på den brytande
vinkelns storlek samt på
brytningsindex för det ämne, från vilken
strålen kommer, och för det ämne, av
vilket P. är förfärdigat. Under i övrigt
lika förhållanden blir den minst, dä
de vinklar, som den inom P. gående
strålen bildar med P: s sidoytor, äro
lika stora. Då vitt ljus ej är enkelt
utan sammansatt av olika färgsorter
med olika brytningsindex följer, att
det vita ljuset vid passagen genom P.
uppdelas i sina komponenter. Härpå
grundar sig P: s användning i
spek-troskopet. Genom sammansättning av
flera P. av material med olika
brytningsindex t. ex. flintglas oeh
kron-glas kunna sammansatta P. erhållas,
som bryta det vita ljuset utan att
uppdela det i dess färger. Sådana P. sägas
vara akromatiska. Förutom i
spektro-skop användas P. i många andra
optiska instrument t. ex. i zeisskikarna.
Vid användningen i sistnämnda fall
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
