Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggande utbrott. V. visar dessutom
ständigt svagare yttringar av
vulkanisk verksamhet i form av mindre
eruptioner el. utstötande av gasmoln.
Det sista stora utbrottet ägde rum 190G.
Wet, De, se De Wet.
Till vänster svenskt landvete; till
höger Svalövs pansarvete.
Vete (Triticum), ett grässläkte, som
har oskaftade, små ax sammansatta
till ett två-sidigt ax. Till V. höra
Kvickrot samt flera arter el.
underarter, vilka odlas som sädesväxter.
I vårt land odlas endast Vanligt V.
(T. vulgäre), av vilket finnes talrika
former. På senare tid har man
genom målmedvetet förädlingsarbete
erhållit ytterligare nya sorter, lämpade
för särskilda klimatiska och andra
förhållanden. Antingen sås V. på
hösten och skördas först följande fiost,
s. k. höstvete, el. på våren och
skördas samma höst, s. k. vårvete. År
1924 skördades i Sverige 185,081 ton
V. och infördes 288,222 ton.
Världs-skörden har beräknats till 120—130
milj. ton. Såväl i avseende på areal
som skördemängd är V. (jämte ris)
det förnämsta sädesslaget.
Vetenskapsakademin (Kungl. svenska
V.) i Stockholm, ett år 1739 stiftat
samfund för främjandet av
vetenskaperna, företrädesvis matematik och
naturvetenskap. V. äger att utdela
Nobelprisen i fysik och kemi samt har
överinseende över Naturhistoriska
riksmuseet, Nobelinstitutet för fysik och
kemi samt Sveriges nationalparker och
fridlysta naturminnesmärken.
Vetenskaps- och vitterhetssamhället
i Göteborg stiftades under sista
hälften av 1700-t. och erhöll kunglig
stad-fästelse 1778.
Vetenskapssocieteten i Iamd
stiftades 1920 i syfte att främja
humanistisk vetenskaplig forskning.
Vetenskapssocieteten i Uppsala
bildades i början av 1700-t. och erhöll
sina nuvarande statuter 1872. V. har
utövat en aktiv vetenskaplig
verksamhet och bland annat tagit initiativ till
inrättandet av ett astronomiskt
obser-vatorium och en professur i fysik.
Vetenskapsstaden, benämning på en
samling byggnader för vetenskapliga
institutioner i Stockholm vid Frescati
(Vetenskapsakademin, Naturhistoriska
riksmuseet, Nobelinstitutet för
fysikalisk kemi, Skogshögskolan,
Veterinärhögskolan m. fl.).
Vetera’n, gammal beprövad krigare,
vetenskapsman, ämbetsman etc.
Veterinä’r, djurläkare, person, som
efter avlagd examen vid
veterinärhögskolan erhållit legitimation av
medicinalstyrelsen.
Veterinä’rhögskolan är belägen i
Stockholm. För inträde vid V. fordras
bland annat, studentexamen.
Studietiden är mellan 4—5 år.
Vetlanda, stad vid Emån i n.
Småland. 3,400 inv. Järnvägsknut, viktig
vägknut. Tändsticksfabrik. Snickeri
-och möbelfabriker.
Ve’to, lat., ”jag förbjuder”, det ord,
med vilket folktribunerna i det gamla
Rom förklarade ett senatsbeslut
ogiltigt. Numera avser uttrycket den
vissa myndigheter tillkommande
rätten att förklara ett beslut ogiltigt
(absolut veto) el. för en viss tid ej
gällande (suspensivt veto).
Vette, uppstoppad fågel el. målad
fågelbild av trä, som utlägges på
vattenytan för att vid jakt locka
simfåglar (ejder, alfågel) att slå sig ned.
Wetterbergli, Iv. A., 1804—89, läkare,
författare, känd under
författarnamnet Onkel Adam. W. skrev
ett flertal skämtsamma småberättelser
ur medelklassens liv ocli skildrade med
förkärlek den svenska småstadsmiljön.
18G2—72 utgav W. en populär
barntidning, L i n n é a.
Wetferhorn, berggrupp i nö. delen
av Berneralperna, belägen i den
schweiziska kantonen Bern. Högsta
toppen når 3,700 m. ö. h.
Vetterliind, Fredrik M., f. 1S65,
kritiker, skald. V. har utgivit en del
lyriska diktsamlingar (Skuggornas
s a 1) samt litteraturhistoriska
uppsatser och essayer, i vilka han särskilt
behandlat nyromantiken.
Wetterstedt, G. av, 1770—1837,
diplomat, statsman. 1805—09 var W.
Gustav IV Adolfs kabinettssekreterare
och utnämndes av den nya regeringen
till hovkansler 1809. Senare användes
W. av Karl Johan i ett flertal såväl
utrikes- som inrikespolitiska uppdrag.
1824 utnämndes han till statsminister
för utrikes ärendena. W. var en
synnerligen smidig politiker och god
talare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
