- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 10 (1891) /
30

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undervisningen i språklära i de allmänna läroverken och
folkskolan skall vara enahanda.

Mot en dylik tcoretisk-systematisk undervisning i
modersmålets språklära i den vanliga folkskolan d. ä. i folkskolan, sådan
som hon i de flesta skoldistrikt i vårt land är gestaltad, hafva
vi invändt, att den, helst när målet sättes så högt, som d:r S.
angifver det, ligger utöfver den förståndsutveckling, hvartill
barnen i nämnda skola i allmänhet komma. De förmå nämligen icke
att så objektivera sitt eget inre, att de kunna iakttaga och
reflektera öfver huru det går till, när man tänker och talar.
Häremot säger d:r S., att detta visserligen är sant men icke här
tillämpligt. Mig synes det åter vara fullkomligt på sin plats.
Målet för undervisningen var ju att bibringa lärjungame insikt
i språkets »väsen», men huru skall detta kunna ske, om de ej
få reflektera öfver förhållandet mellan tanken och dess uttryck,
språket? Men för att kunna göra detta, torde det vara
nödvändigt, att de få objektivera sitt eget inre, så vidt nämligen det
är fråga om en verklig insikt och ej blott om något i minnet
inpräntadt.

Vidare har jag mot den teoretisk-systematiska
undervisningen invändt, att barnen ej kunna hafva något verkligt intresse
för en dylik undervisning, som måste till stor del bestå af
ab-straherande och definierande. Häremot säger d:r S., att en sådan
undervisning ej behöfver till stor del bestå af abstraherande och
definierande. Gärna vill jag medgifva, att det i hög grad beror
på läraren, om undervisningen blir mer eller mindre abstrakt,
mer eller mindre tilldragande; men, huru undervisningen än må
bedrifvas, återstår dock så mycket abstraherande, definierande
och sysslande med språkformen blott för formens egen skull, att
den svårligen kan väcka intresset hos barnen i den vanliga
folkskolan på den ståndpunkt, de i allmänhet i denna innehafva
under de förhållanden, hvarunder hon gemenligen för närvarande
arbetar. Äfven de, som vilja använda praktisk undervisning i
folkskolan hafva i detta hänseende stora svårigheter att
öfver-vinna, fast naturligtvis ej så många, som de, hvilka förorda den
teoretiskt-systematiska, enär hos de förra lärokursen är mindre
till sin omfattning och formalismen spelar en mindre roll än hos
de senare. D:r S. säger, att barnen få tidigt göra bekantskap
med ännu mindre tilltalande saker än till betydelsen fattade ord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/10/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free