Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kännedom om och förtrogenhet med språket, som vinnes
genom dess hörande, läsande, talande och skrifvande utan någon
särskild — hvad man i allmänhet kallar — grammatisk
undervisning. Det är ju möjligt, att d:r S. vill inlägga en annan
betydelse uti det ifrågavarande uttrycket. Det vore åtminstone
ej oväntadt, och uttryck, af hvilka han begagnar sig i sin
Språk-bildning, tyckas antyda något sådant. Vi ämna dock för
utrymmets skull ej längre uppehålla oss vid denna sak. Vi vilja
endast i förbigående uttrycka vår förvåning öfver att d:r S. säger,
att vi ej synas hafva något öga för vikten af omedelbar
språk-kännedom. Andra skulle säkerligen hellre vara benägna att
före-vita oss, att vi fästa alltför stor vikt just vid den omedelbara
språkkännedomen. Hela vår uppfattning om språklärans
ställning och uppgift vitsordar ju, att vi, när fråga är om den
vanliga folkskolan, anse just läse-, tal- och skriföfningar som de
viktigaste medlen för vinnande af språklig bildning, under det vi
gifva språkläran endast en underordnad ställning.
Den andra anmärkningen, vi vilja för utskicka, är, att vi i
fråga om metoden ej komma att försvara något därför, att vi
framställt det, utan att vi äro benägna att gärna låta det, som
kan visas vara mindre välbetänkt, vika för annat bättre
grun-dadt. För oss är själfva saken alltför viktig, för att vi skulle
vilja på något sätt skada den genom att söka hålla fast vid
något, som vi föreslagit, om det för öfrigt ej visar sig
ändamålsenligt.
Nu till själfva metoden, som vi förordat. Den, som kan
och vill rätt bedöma denna,, finner lätt, att i den ingå tre
hufvudmoment: 1) åskådningens, 2) abstraktionens och 3)
användningens eller med andra ord: man bör låta barnen ur valda
exempel draga regeln och sedan flitigt inöfva denna. — Så långt
gillar d:r S. det förfaringssätt, som vi föreslagit. Vidare hafva
vi sagt, att man bör till utgångspunkt taga läran om huru en
sats uppkommer af och framställa de delar af form- och
satsläran, som barnen böra tillägna sig i samband med hvarandra.
Detta ogillar d:r S. — Är uppgiften för undervisningen i
språklära att underlätta uppfattningen af det lästa och att främja
säkerhet i det skriftliga uttrycket, faller af sig själft, att man
måste begynna med satsen. Det är nämligen just genom att
öfva barnen att upplösa satsen i dess delar och sätta dessa samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
