Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om katekesens uppställning i frågor och svar m. m.
Om denna sak yttras i inledningen till det katekesförslag,
som är utgifvet af den af andra finska kyrkomötet tillsatta
katekeskommittéen, följande:
Det råder mycken meningsolikhet därom, huruvida den
föredragande eller frågande läroformen skall i katekesen
användas. Hittills har den frågande läroformen inom hela
kristenheten nästan utan undantag begagnats och begagnas ännu, men
på senaste tid har man på många håll begynt motsätta sig
detta. Man har framhållit, att den frågande formen föder
tanklöshet och lojhet så väl hos lärare som elever. Sant är ock,
att, där en nitisk och kunnig lärare finnes, som leder barnen
steg för steg, äro frågor i katekesen icke af nöden. Men en
stor del af vårt folks barn är och kommer under långa tider
framåt att vara utan egentlig skolundervisning, och klart är,
att mindre utvecklade så väl förhörare som lärjungar icke a
en föredragande, i längre eller kortare stycken afdelad
framställning kunna framleta sakens egentliga innehåll eller
åtminstone icke så klart och fullständigt fatta det, som om läroboken
genom en fråga faster deras uppmärksamhet vid det, som
läro-stycket innehåller, och med detsamma knyter den till den
för-handenvarande framställningen. Och om läraren icke förstår,
hvad han lärer, så födes häraf, mer än af något annat, en
tanklös och mekanisk läsning.
Hufvudskälet till motståndet mot den frågande formen torde
dock böra sökas däri, att denna icke förhindrar utan befordrar
lärostyckenas utanläsning, hvilken mången anser skadlig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
