Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att efterkomma vidare fordringar var upphunnen. Månne icke
denna tidpunkt nu har inträdtfVill man derför nu infoga ett
nytt stycke i skolans läroplan, så måste man visa, att det
ifrågavarande stycket verkligen fattas der och sålunda bildar
ett nödvändigt fullständigande af den samma. Efter denna
grundsats måste äfven skolsparkassoma . — Ett ur vetenskap-
ligt-pedagogisk synpunkt gällande bevis för nödvändigheten att
införa penningsparandet i skolan s^som en pedagogisk disciplin
måste först lemnas, för så vida fordran på införandet af
sparkassor i skolan skall kunna anses berättigad. Ett sådant
bevis har ännu icke lemnats. Hvad man i den vägen försökt
höjer sig icke öfver pedagogiska trivialiteter.
Det förhåller sig emellertid i sjelfva verket alldeles tvärt
om: » skolsparkassoma kunna icke erkännas såsom ett rationelt
uppfostringsmedel utan måste i stället , om man aktar på
»läroplanens psykologiska sida». Sparsamhet är en så kallad
medelbar dygd, hvilken kan tjena så väl det goda som det
onda. Den af skolsparkassornas försvarare åsyftade vården om
och utvecklingen af en medelbar dygd genom utomordentliga
anstalter synes icke vara tillräckligt motiverad. — Den, som
anser det nödvändigt, att sparsamhetssinnet utvecklas och
vårdas genom utomordentliga medel, måste också bifalla en
likartad fordran beträffande de öfriga medelbara dygderna, såsom
renlighet, ordningskärlek, fördragsamhet o. s. v. Man kan
visserligen härvid invända, att ingen af de medelbara dygderna
har en så stor nationalekonomisk betydelse som sparsamheten.
Medgifves. Men om man skulle taga hänsyn till
nationalekonomien vid ett förment fullständigande af läroplanen, borde
dock nationalekonomerna kunna föreslå något bättre, som
å ena sidan passade inom läroplanens ram och å andra
sidan icke gåfve skolsparkassoma något efter i
nationalekonomiskt värde. En teoretisk och praktisk kurs i sundhetsläran
vore utan tvifvel att föredraga. Huru mycket nationel kraft
skulle icke derigenom icke blott bevaras utan ock förvärfvas!
Eller skulle icke nationalförmögenhetens ökande genom höjande
af förvärfsskickligheten, hvarmed ganska väl kunde låta sig
förena ett kraftigare inskärpande af sunda, hushållsaktiga
grundsatser, äfven på annat sätt än genom skolsparkassor, vara af
vida större värde än utvecklingen endast af sparsamhetssinnet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
