Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som var bygd på mera demokratisk bas, lemnade större utrymme
åt individens utveckling. I Rom ansåg man ock som en
hufvud-sak vid uppfostran att dana dugande krigare. Romarnes
sträf-van gick ju ut på att upprätta ett verldsvälde. Men de till
detta hörande länderna skulle icke endast eröfras, utan ock
regeras. Deraf kom, att statskunskap och duglighet i
statsmanna-värf blefvo af största betydelse. Men för den praktiska
statsmannen var det af vigt att ega färdighet i talets konst. Öfning
i vältalighet ingick derför i undervisningen och utgjorde en
synnerligen vigtig del deraf. I så väl Grekland som Rom var
statsintresset förherskande; en vigtig uppgift för skolan var det
derföre så väl i det ena som det andra landet att bibringa en
medborgerlig bildning. Nationaliteten var uppfostringsidealet.
Under medeltidens första århundraden framträdde det
religiösa behofvet med stor styrka. Man sökte tillfredsställa det
hufvudsakligen genom en mångfald yttre gudaktighetsöfningar,
såsom späkningar, af hörande t af messor, vallfärder, korståg m. m.
Kyrkan framstod som en ordnad organisation, under det staten
ännu var mycket outvecklad; kyrkan var ock den, som innehade
snart sagdt all bildning. Häraf blef en följd, att skolans
hufvud-8akliga uppgift blef att dana högre och lägre kyrkotjenare. I
kloster-, dom- och stiftsskolor bildades de flesta lärjungarne till
kyrkans tjenst. Men sedan städerna blomstrat upp, och
borgarståndet i samband dermed blifvit rikare, mäktigare och mera
an-sedt, uppstod hos det behof af och längtan efter större bildning
och mera omfattande praktiska färdigheter. Affärsmannen måste,
om han ej ville åtnöja sig med en mycket underordnad
ställning, kunna läsa, skrifva och räkna. Behofvet häraf framkallade
de första stads- och borgarskolorna. Tidsförhållandena gåfvo
sålunda skolan en ny uppgift. Men mot slutet af medeltiden
framträdde nya behof. Statsförhållandena hade allt mera
utvecklats; genom nya uppfinningar och upptäcktsresor hade
ut-sigterna vidgats; den klassiska forntidens skatter hade begynt
blifva föremål for de lärdas forskningar. De s. k. humanisterna
uppstälde derför som uppgift för skolan att bibringa insigt i de
klassiska, särskildt latinska språket, och att meddela noggrann
kännedom om den klassiska forntiden. Nu lades icke någon
synnerlig vigt vid den nationella uppfostran. Skolan hade fått
Tidskrift för folkundervisningen, årg. 1889. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
